This one is in Swedish:
Fritid. Smaka på det. Vilket fantastiskt ord!
Minns ni den tid då fritid var den tid då man varken arbetade eller gick i skolan? Det var länge sedan. I alla fall för mig.
Idag använder jag nog bara ordet i sammansättningarna fritidshus, där jag jobbar lite friare och fritidshem där barn som ännu inte har börjat sexan kan tillbringa de timmarna mellan skola och läxläsning.
Jag minns att det fanns särskilda sammansättningar med ordet fritid: fritidsintressen, fritidskläder, fritidsgårdar och till och med en yrkesgrupp som kallades fritidsassistenter.
Wikipedia förklarar förresten ordet fritid som ”den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn”. Idag är det nog många som har just måltider och sömn som sin mest förekommande fritdissysselsättning, för när skulle man annars hinna sova om inte på de korta timmar då man inte förväntas arbeta.
Jag tillhör en grupp människor som arbetar med det som verkligen intresserar mig, vilket har gjort att jag har tillåtit mina största intressen och mitt yrkesliv att smälta ihop. Det finns de som finner detta avundsvärt, och felaktigt tror att bara för att man arbetar med sådant som man ändå skulle fylla sin fritid med så blir hela livet en hobby. Det är fel. Istället låter man sakta jobbet ta över mer och mer.
Visst är det tidvis lustfyllt. Jag är en lustdriven människa. Jag gör nästan ingenting som inte skänker mig lust. Men fritid, det har jag banne mig nästan aldrig. Det ska jag skaffa mig.