Läser en klok och insiktsfull bloggpost från Mr PRfekt (Mattias Östhammar) om varför det är så viktigt för företag att äga sitt namn, inte bara i sökmotorernas resultatlistor, inte bara i bloggvärlden, utan även i de sociala nätverken (Facebook, Jaiku…).
Han har rätt. Läs honom.
Jag skulle vilja lägga till min käpphäst om att det inte bara är företagsnamnet som är viktigt i de här sammanhangen, utan även företagets produkter. Och då menar jag själva produktnamnet. Detta glöms ofta bort, av såväl producenter, importörer, leverantörer och återförsäljare.
Det är ofta löjligt enkelt för en kritisk bloggare att placera ett produktnamn bland de översta placeringarna i sökresultaten, vilket i och för sig kan vara trevligt för den kritiske bloggaren, men kan vara katastrofalt för företaget i fråga.
Tioårsjubiletet firas med den klassika logotypen och tårta. Det är fint. Jag har också skrivit ett brev till Google i år. Tioårsjubileet måste ju firas ordentligt!
2007:
2006:
2005:
2004: Google genomförde sin IPO, Orkut, GMail såg dagens ljus…
Dan Nilsson har skrivit en mycket bra utvärdering av den nya webbutiken på Stadium.se. Stadium-butikerna finns över hela landet, och utmärker sig för sina stora breda dörröppningar med löparbanor in i butiken. Men på webben har 200 personer arbetat internt och externt i 50 000 arbetstimmar med en jättefin butik som har webbens motsvarighet till en smal källaröppning som ingång.
Man har helt enkelt helt glömt bort att öppna upp butiken på Stadium.se för sökmotorerna. Det är inget litet problem.
Det finns få saker som retar upp svenska webbanvändare så mycket som spam från svenska webbplatser. Och ändå tar glada nybörjare på webben ständigt risken att helt i onödan reta upp potentiella kunder genom att skicka oönskad reklam till dem.
Det senaste exemplet på spam från en svensk entrepenör på webben kom imorse, då Studentmäklaren.se (eller studentmaklaren.se) skickade nedanstående erbjudande genom e-postmäklartjänsten Group Metrics.
Jag förstår bara inte hur de tänker. Hur ska deras kunder kunna känna tillit till dem om de inleder en affärsförbindelse genom att använda sig av e-postadresser som har hamstrats från webben och genom att bryta mot de riktlinjer som gäller för direktreklam via e-post i Sverige? Det är dumt. Det är onödigt. Och det lönar sig aldrig i längden.
from: Studenmäklaren <noreply@studentmaklaren.se>
Reply-To: noreply@studentmaklaren.se
To: en-inte-längre-använd-adress@lindqvist.com
Känner du någon som tar studenten i år eller gör du det själv så kan du få en fri hummerlimousinekörning!
Hjälp oss att rekommendera en Studentskiva eller boka din egna skiva via oss så bjuder vi på Hummerlimousinekörningen!
Ring eller maila oss för mer information om detta unika erbjudande, klicka på bilden för att gå vidare för våra kontaktuppgifter.
Mailet var (förstås) i html-format, och egentligen såg det ut så här. Klicka på bilden om du vill se en större version:
Jag kan inte hålla mig. Måste testa nyheterna i WordPress 2.3. Om något ser konstigt ut på bloggen så beror det med all säkerhet på att uppgraderingen hackar. Sist råkade jag ersätta katalogen där alla bilder låg. Sådana missar ska jag försöka undvika idag.
(Fem minuter senare). Det gick ju fint. Nu ska jag bara sätta på insticksprogrammen också.
Sju Firefox-sammanbrott senare: Som alltid är det pluginnerna som strular. Någon av dem hänger webbläsaren bara jag går in på plugin-sidan i WP admin.
Tråkigt nog fungerar varken Share-This eller WordPress Stats längre. Och jag har aldrig haft så många Firefox-hängningar som medan jag försökte komma på vilka pluginner som inte fungerade. Det får bli statiska del.icio.us, Digg, och Facebook-knappar istället.
Fick just brev från skattemyndigheterna. Ett roligt brev. Från igår heter jag Nikke på riktigt, även i folkbokföringen, och dottern heter Allis. Vi är helnöjda.
[ Sökord: Nikke | Kön: Man ] Det finns 8 män som har förnamnet Nikke . Av dessa har 6 namnet Nikke som tilltalsnamn/förstanamn.
Tillägg:
Inser, efter att ha fått en massa glada kommentarer (tack för dem) att en förklaring av namnet Nikke kan vara på sin plats. Det blir lite för personligt för mig egentligen, men har man sagt A så får man säga B.
Nicke hetter jag redan innan jag föddes. Det var mitt arbetsnamn, och trots att mina föräldrar tyckte att jag skulle heta Per Erik, så hängde sig arbetsnamnet fast. Varje gång jag bytte skola (och det var många) skrevs jag in som Per eller Per Erik, men Nicke hade bitit sig fast och till slut gav de upp. Pappa använde Per Erik någon gång ibland när jag skulle talas till strängt.
När jag i slutet av 80-talet gick Språkkonsultlinjen på Institutionen för nordiska språk vid Stockholms Universitet så blev jag nordist och bytte stavning. CK kändes så svenskt och pyttigt när alla de andra nordiska länderna använde KK. Där och då bytte jag ut min stavning till Nikke.
1999 arbetade jag på Reklamförbundet, och det var där, som informationschefen Henri Pagot kom på att min sajt borde heta Nikke Index efter Tokyo-börsen. Så blev det, och ett tag höll jag listor och indextal över det mesta. Och namnet har hållit sig kvar, i lika hög grad som mitt eget smeknamn som alltså, idag har blivit officiellt. Om inte kameran var trasig skulle jag posta en bild av mitt nya personbevis.
Nu undrar jag bara om jag behöver nytt pass inför nästa veckas London-resa?
Förslaget om att ta bort SL:s nattrafik på vardagarna dras tillbaka! Det glada beskedet lämnades på måndagen i ett pressmeddelande där den borgerliga majoriteten i SL:s styrelse säger sig vara överens om att låta tågen fortsätta gå även efter midnatt på vardagarna.
Faktum är att man, tack vare den planerade dygnet-runt-trafiken på tunnelbanan och pendeltågen under helgerna, faktiskt åstadkommer en förbättring av de allmänna kommunikationerna. Det är glädjande. Oväsendet och protesterna har nått fram. Politikerna har förstått att det finns folk som behöver transporter även nattetid.
På Vardagsmordet.se, en av de namninsamlingar som startades för att väcka oppinion mot stängningen av natttrafiken skriver man:
Utan tvekan har den högljudda opinionen mot vardagsmordet spelat in i att få politikerna att ta sitt förnuft till fånga och förpassa SL-tjänstemännens förslag till papperskorgen.
Jag kan bara hålla med. Snyggt jobbat alla opinionsbildare!
Men en god nyhet följs ofta av en tråkig, och den här gången har man jobbat på bra för att maskera, och kunna rättfärdiga den dystra nyheten att månadskortet blir 70 kronor dyrare för vuxna. Ett nästan lika idiotiskt beslut som att avskaffa nattrafiken.
Nu vet jag hur brittiska sökmotoroptimerare med tveksamt rykte marknadsför sig. Jag fick just nedanstående mail från en anställd på WebsearchPR i Brighton. En första kommentar är att SEO-företagets egen sajt helt saknar PageRank. Detta torde väl vara en första sanity check att göra innan man börjar sälja länkar, för det är länksäljande de erbjuder. Google känner bara till en enda sida från sajten. Samma sak på Yahoo, som inte hittar en enda inlänk till WebsearchPR. Visserligen är den ny (Netcraft visar 100% risk), men borde man inte se till att man har åtiminstone en inlänk innan man börjar sälja en inlänkningstjänst? Att WOT visar hög risk är också ett bra tecken på att WebsearchPR nog inte är ett företag man bör anlita.
Det du ser uppe till vänster på sidan är min aktuella Facebook-status. Det är hyfsat enkelt att hämta den dynamiskt, och Facebook bjussar snällt på RSS-feeden.
Lite svårare var det att lista flera personer på ett och samma företag, men till slut gick det. Nu ligger aktuell Facebook-status för alla som jobbar på och kring webbyrån Ottenray, på deras kontaktsida. Formen är inte godkänd av formgivarna på byrån, men funktionen är det.
Denna totala öppenhet i kommunikationen med kunderna känns helt rätt för ett företag som ska göra webb år 2007, och detta är bara ett första steg.
Det finns en färdig Facebook-plugin för detta, men den fungerar lite sådär med min blogg, och inte alls om man vill parsa in statusmeddelanden i annan kod.
Det är helt otroligt. Likheten är slående. Nästan så att man kunde tro att det var Simon Sundén som ursprungligen stod modell för Boxer-Robert. Eller vad tusan. Kanske är det dags för Boxer att presentera Roberts kusin Simon från Göteborg?
Jag gav honom genast högsta poäng. Just nu har han faktiskt flest röster i Boxers tävling, och det är stor risk att det blir Simon som får inreda sin nya andrahandslägenhet i Stockholm med en onödigt stor teve.
I natt lägger ansedda New York Times ner sin betaltjänst Times Select och öppnar istället upp hela tidningens nätupplaga och hela artikelarkiv gratis för alla besökare.
Anledningen är dels att tillströmningen av annonsörer har varit större än tillströmningen av besökare, som ibland har kunnat läsa en artikel bara med hjälp av gratis inloggning, men efter en tid har måst betala för att läsa om samma sida. Nu tar man bort krånglet.
En annan anledning är att NYT har satsat hårt på att göra sitt arkivmaterial så öppet som möjligt. Det har man kunnat göra genom satsningen på Times Select, där bara betalande prenumeranter och sökmotorernas spindlar har släppts in. Nu när webbannonsmarknaden blomstrar lönar det sig bättre att ta bort de administrativa kostnaderna och släppa ut allt material för såväl läsare som annonsörer. Det är återigen den långa svansen av tidigare publicerat material som gör det ekonomiskt bärande att släppa ut även de färskaste delarna av tidningen till alla.
NYT har satsat hårt på att göra hela arkivet så sökbart som möjligt, och tidningen spå spindelvänlig som det bara går under de senaste åren. Ett projekt som många andra tidningssajter har sneglat avundsjukt på. Att man nu lägger ner betaltjänsten måste ses som ett gott resultat av det sökmotoroptimeringsarbetet.
Jag har sedan några månader nästan helt slutat använda Word och Excel. Istället använder jag Google Docs. Det är enkelt, som jag oftast får den här typen av dokument med e-post, och mitt GMail-konto har vänligheten att alltid inkludera en direktlänk för att öppna Word- och Excel-dokument med Google Docs. Det har också gjort det enklare att dela arbetsdokument med andra.
Från idag kommer jag även att slippa undan från det ännu bökigare Microsoft-programmet Powerpoint ett program som jag aldrig någonsin har varit särskilt bekväm med. Funktionaliteten är superenkel, och för den typ av rätt enkla presentationer som jag brukar åstadkomma passar det perfekt. Naturligtvis kan man dela presentationer med andra, precis som med alla andra dokument som skapas eller flyttas till Google Docs. Men det är också superenkelt att dela ut en presentation så att andra kan följa den på webben. Här är mitt första försök. Det går dessutom att prata medan man visar den för andra.
Om du inte förstår konceptet med att lagra dokument så att andra som du arbetar med kommer åt dem, så är Googles egen reklamvideo för tjänsten rätt informativ:
Det är kul när ens kollegor (den här gången Oskar Hellqvist på Ottenray) får utstå lite spott och spe i fackpressen. Inte visste vi allt detta om Oskar? Och inte hade vi en aning om det där med Gegga. Nu vet vi, även om vi inte riktigt vet hur vi ska leva med kunskapen.
Jag hoppades genast på ett svar, med lite snaskiga detaljer om Claes de Faire från Oskars egen domän på www.alster.se. Barndomsminnen går ju gärna åt båda hållen… Men där får vi bara en sida som meddelar att sajten är tillfälligt nere.
Kan du peka ut Oskar på bilden nedan? Vem är egentligen Oskar och vem är Adam Goldberg?
Min pappa, Lasse Lindqvist, har aldrig någonsin beskrivit sig själv som särskilt teknisk. Ändå har han ständigt befunnit sig i situationer då det vore bra att ha tummen någon annanstans än mitt i handen. Aldrig har jag väl sett någon plåstra ihop gamla båtar lika väl som han.
Nu har han fotomodellat i en foto-tävling på temat “Teknikens värld”. Fotograf är Tage Romberg, som vann tävlingen med det här bidraget, och jag tycker att bilden riktigt väl illustrerar, såväl min pappas inställning till mycket av det som jag pysslar med, som hur man ibland kan känna sig inför alltför mycket av teknisk nyinovation.
Det gamla möter ständigt det nya när det gäller teknik, och precis som på bilden visar det sig ofta att det gamla håller sig fast, och faktiskt, ibland även fyller en funktion.
Debatten [om sålda och köpta länkar] inom sökmotoroptimerings-världen har pågått ända sedan Matt Cutts förklarade situationen i sitt inlägg om paid links för några månader sedan. Det blev ett väldans ståhej inom den SEO-världen, och den livliga debatten om Googles grepp har hela tiden fortsatt. Egentligen inte så konstigt då många av sökmotoroptimerarna livnär sig på att sälja länkar, och oftast i olika paket såsom: “Köp vårt rubin-paket med 30 000 länkar och hamna #1 på Google”.
Samma dag som Apple presenterar nya iPod, och visar upp iPod Touch som i allt väsentligt verkar vara en iPhone minus telefon plus wifi, så förstärktes ryktena om Googles planerade telefonsatsning. Och mitt ha-begär når nya nivåer.
iPod Touch
Om jag börjar med iPod Touch, så tycker jag att det känns väldigt mycket som att Apple har gjort en Wifi-telefon, men inte riktigt vågar marknadsföra den så ännu och därför inte har inkluderat någon mikrofon (åtminstone inte vad jag kan se i de tekniska specifikationerna). Kanske med tanke på avtalet med AT&T. Istället har man kopplat ihop den tätt, tätt med iTunes Store. Den som saknar egna trådlösa nätverk att köpa musik och film över kan gå in på närmaste Starbucks-café och så blir telefonen iPoden plötsligt en terminal mot den musik som spelas på fiket. Tycker man att det är bra är det bara att klicka på Köp-knappen på spelaren.
Jag gillar den. Jag gillar den nog faktiskt mer än jag skulle gilla en iPhone, som ju verkar vara en riktigt halvfärdig produkt vad gäller telefonin. Men å andra sidan känns det ju som en wifi-telefon (utan mikrofon) som marknadsförs som en MP3-spelare. Och det är därför ryktena om Google Phone är så intressanta.
Google Phone
Google har inga långsiktiga samarbeten med telefonbolag, och om så Google Phone blir vad ryktena säger, så tycker i alla fall jag att det plötsligen är mer än förklarligt varför Google har satsat så hårt på att dra svartfiber, och investera i Fon-nätverket. Google har inga avtal med de stora telefon- eller mobilnätsleverantörerna. De har dessutom byggt upp Google Talk, där folk redan pratar med varandra, om än via dator…
Ryktena om själva Google-luren kokar i stort sett ner till detta:
Google Phone är Linux-baserad och kan köra äkta Java-applikationer via Java Virtual Machine.
Alla program som används i Google Phone är java-applikationer. Telefonen är förberedd för multimedia som t.ex. videoklipp.
Användargränssnittet liknar det i vanliga mobiltelefoner. Det är programmerat i Java och innehåller, förstås, en sökruta.
Den inbyggda webbläsaren påminner om dom som finns i t.ex. iPone, iPod Touch och Symbian-telefoner. Hela browsern sägs vara skriven i Java, även om vissa rykten säger att den är baserad på WebKit core (samma som Safari, och Safari i iPhone och iPod Touch), men att Google har gjort egen utveckling vilket ska ha resulterat i en snabbare browser.
Google sägs ha mellan tre och fem olika prototypmodeller som sägs ha tillverkats av mobiltelefontillverkaren HTC. Alla påstås innefatta ett QUERTY-tangentbord.
Jag kan inte hjälpa det. Jag är barnsligt förtjust i den inbyggda kameran i min MacBook. Särskilt i kombination med videofunktionen i iChat, Apples eget IM-program.
Jag minns när jag som barn drömde om bildtelefoner á la Hedvigs i barnprogrammet Från A till Ö. Och nu finns den inbyggd i min dator.
Igår kväll när jag satt och slavade med en databas pinglade plötsligt iChat till, och en småtrött Johan Schalin syntes i fönstret. Vi hade ett trevligt kvällsamtal om italiensk mat och italienska svampade hotellrumsväggar. Ett samtal som troligen aldrig hade blivit av om vi inte båda hade haft iChat igång på datorn. Dessutom i riktigt OK upplösning om man betänker avståndet och det italienska trådlösa hotellnätverket i kombination med min Fon-router…
Funktionen för bildtelefoni finns inbyggd i såväl Skype som i Messenger, men det är klart snyggast implementerat i iChat tycker jag. Särskilt i de datorer och skärmar som har inbyggd kamera. Dessutom är det elegantast i iChat, eftersom jag där ser så gott som alla mina närmaste GMail-bekanta (via jabber). Tyvärr är alltför få utrustade med den inbyggda kameran ännu så länge, och de som har det använder oftast Adium istället för iChat, och Adium har ingen video-funktion.
(Videosamtal i mobilen tycker jag faktiskt bara är lite larvigt. Dyrt är det också.)
I helgen när jag och sonen var på landet ringde vi upp hustrun som var kvar i stan och jobbade. Roligast är det egentligen att man nästan automatiskt vinkar hej-då när man avslutar dessa samtal. Däremot är sonen inte på långa vägar lika fascinerad som jag är. Han tar det som en rätt naturlig sak att man kan se den man pratar med när datorn är inblandad.
Men den inbyggda kameran är kul på andra sätt också. Den är integrerad med programmet Photo Booth, som jag (så gott som dagligen) använder för att ta en daglig porträttbild och publicera till en sajt som så småningom kommer bli väldigt välfylld med bilder på en åldrande Nikke. Bilderna syns på http://200.se/ och publiceras via en WordPress-blogg tillsammans med några korta ord som sammanfattar läget och sinnesstämningen. Ännu så länge är det ett rätt privat projekt, även om det ju knappast är hemligt. Jag hoppas på att kunna härda ut lika länge i det som Jonathan Keller.
Jag har också funderat på om man inte skulle kunna göra ett AppleScript som alltid drar igång Photo Booth vid start och låter programmet ta en bild på den som sitter framför datorn. Bilden ska sedan lagras i en mapp som har ett kopplat mappkommando som automagiskt postar upp bilden till Flickr… Det vore väl inte så svårt att åstadkomma?
Det du ser uppe till vänster på sidan är 
Nu har han fotomodellat i en foto-tävling på temat “Teknikens värld”. Fotograf är Tage Romberg, som vann tävlingen med det här bidraget, och jag tycker att bilden riktigt väl illustrerar, såväl min pappas inställning till mycket av det som jag pysslar med, som hur man ibland kan känna sig inför alltför mycket av teknisk nyinovation.
Men den inbyggda kameran är kul på andra sätt också. Den är integrerad med programmet Photo Booth, som jag (så gott som dagligen) använder för att ta en 
Inlägg (RSS)