Alla som driver ett forum på webben känner till problemet med att folk dyker upp som medlemmar, har en aktiv period, och sedan försvinner vidare till andra forum.
Där sitter man med en massa forummedlemmar men inga besökare. Ett bra tips kan vara att göra som V7n.com. Läs mer »
Det är kallt i Stockholm idag, även om vi ännu så länge slipper snön. Framför allt slipper vi snöskottning, men jag kom ändå att tänka på den här roliga historien om en storstadsbos gröna-vågen-drömmar. En snöskottares dagbok utspelar sig betydligt längre norrut, i Arjeplog närmare bestämt, och den är säkert inte alls sann. Men den är en kul historia om skillnaden mellan viljan att leva naturligt uppe på nordliga breddgrader, och verkligheten i form av naturens krafter, och vad vintern, mörkret och snön kan göra med våra psyken. Den har dykt upp i min mail ett par gånger nu, och jag har inte kunnat hitta någon upphovsman. Så eftersom den här sajten lever under devisen Copyleft - all wrongs reversed, så publicerar jag den ändå.
För denna snöskottares dagbok är underbart rolig. Läs mer »
Nu är det klart! Jag såg just på Simon Sundéns blogg att han vann likna-Robert-tävlingen som arrangerades av Boxer och genomfördes av Ottenray under hösten. Roligt! Grattis!
Nu hoppas jag på öl- och filmkväll hemma hos Simon i Sumpan dit han har hunnit flytta sedan tävlingen inleddes.
Jag har upptäckt mig själv med att ha gjort två ovanligt surmagade kommentarer på andras bloggar idag. Jag ber om ursäkt. Ska skärpa mig och försöka hitta tillbaka till mitt vanligen rätt jovialisaka själv igen. Anledningen är nog främst att jag är våldsamt förkyld samtidigt som jag har på tok för mycket att göra för att lägga mig och friskna till ordentligt.
Nu har jag i alla fall blivit uthyrd från Agent Interactive för att äntligen färdigställa den nya sajten för allas nymornade intresse för musikaler i London: Londonmusikaler.se. Ännu så länge syns bara den gamla sajten. Den nya kommer att bli något i hästväg, särskilt vad gäller internationaliserad sökmotoranpassning.
Var det någon som pratade om julfrid? Jag hoppas att den infaller någon gång på eftermiddagen den 23:e.
Idag kl 13.00 börjar den stora IT-trendgalan. På plats finns 25 av Sveriges vassaste entreprenörer som alla kommer att ge sin bild av vad som förväntas hända i framtiden inom sina gebit. Dock inte jag. Men så är jag ju ingen entreprenör heller utan en hårt arbetande konsult. Jag sitter här och försöker koncentrera mig på att jobba istället.
Så jag missar Johan Stael von Holstein från IQube, Mattias Miksche från Stardoll, Jonas Lindberg Nyvang från MySpace och Lotta Ahlvar från Moderådet. Vete tusan hur mycket 2.0 det känns som egentligen, men det blir nog bra.
Suck. Vad är väl en trendgala på Skandiabiografen? Det kan nog bli helt tråkigt och…. alldeles, alldeles…
Samtidigt, och mycket trendigare, liksom i en annan del av staden pågår det mycket mer intressanta Disruptive media: Sociala medier för kommunikatörer ett arrangemang av Annika Lidne och hennes Lidne Inc. Det vore ännu mer intressant faktiskt, och skulle vara mitt val om jag inte satt fastkedjad vid tangentbordet. Men nu gör jag ju det…
Numera finns det en digitalkamera i varje hushåll. Och folk tar verkligen tokmycket bilder.
Förr i tiden begränsades man en liten smula av att det ju faktiskt kostade en hel del att framkalla bilderna. Så inte idag. Blev bilden ful, tittade inte kompisen in i kameran, såg tjejen lite tjock ut… ja då raderar man bara bilden och tar en ny. Jag hörde till och med tre tjejer som satt och snackade på bussen och hur den ena hade gjort bort sig på en fest kvällen innan. “Jamen jag kunde ju inte veta att hon inte hade digitalkamera, så jag höll på och larvade mig och gjorde miner på vartenda kort… och nu kommer hon att framkalla dem och visa alla.” Ny tider nya bekymmer.
Men den stora mängden kort som tas leder till andra bekymmer också. Det första är hur man ska kunna visa sina bilder för kompisarna.
Diakvällar
Forntidens diakvällar dyker upp som en syn för mig. Man satt ihopträngda i soffan, med fika i knät och i beckmörker satt man och tittade på flickvännens föräldrars semester i sydtyskland. Varannan bild var upp-och-ner. Diaprojektorn surrade och efter någon timme blev det rätt tråkigt.
Idag är diaprojektorn utbytt mot en bildskärm och man får sitta ihopträngda framför skrivbordet i sovrummet (varför har alla sina dataplatser i sovrummen?) Bilderna är inte längre upp-och-ner, men vända 90° fel eftersom fotografen inte har förstått funktionerna för att vända stående bilder. Där sitter man med nackspärr efter en stund och undrar om det inte borde införas en straffskatt på digitalbilder.
Fotoalbum på nätet
Ett annat sätt är att bygga upp ett fotoalbum på nätet. Det kan man göra på en mängd olika sätt. Den som har en egen server kan installera rätt läckra bildhandteringsprogram som indexerar och visar serier. Macintosh-användare som använder iPhoto kan lätt spara bildalbum som webbsidor och lägga upp dessa på sin server.
Lite roligare blir det faktiskt när man bygger hela sidor runt sina bilder och lägger dem på sin webbplats. Min svägerska är faktiskt berömvärd i det fallet. Ett besök hos oss i Klackberg blir en hel berättelse i bildform.
Men om man inte har en egen webbplats då? Ja då skaffar man sig snabbt utrymme på någon av alla dessa bildservrar som faktiskt finns på nätet. En av de äldsta heter PBase, och där har faktiskt jag ett eget gammalt fotoalbum. Vissa av funktionerna hos PBase börjar dock känna väl föråldrade. Dessutom kostar det en hacka. Jag själv använder numer mest Yahoo-ägda Flickr till mina bilder. Där får man, för 25 US$ om året har obegränsat med utrymme och fri uppladdning. Den som snålar, och tar ett gratiskonto får också obegränsat med utrymme, men får “bara” ladda upp 100 MB bilder varje månad. Inte illa det heller. Google har förstås också ett webbalbum: Picasa, men de har inte lyckats få det lika bra som Flickr ännu.
I sverige finns bl.a. MyPix och Webalbum (där jag också har ett album).
Att framkalla sina digitalbilder (termen känns helt fel, framkalla gör man med film…) eller att skriva ut dem på fotopapper, bör vara billigt och utan strul.
Postfoto har just nu ett erbjudande där de erbjuder gratis framkallning 100 bilder, men det finns massor av liknande erbjudanden på bildframkallning. Kommer du från Norge finns liknande erbjudanden om gratis fremkalling. Se t.ex. www.gratis-fremkalling.com.
Ett annat alternativ är ju att bränna ner alla bilderna i jpg-format och visa dem på på din DVD-spelare. Enklare än man kan tro och på de flesta DVD-spelare fungerar det smärtfritt att bara stoppa in en CD-skiva med JPG-bilder. Ypperligt, för det är idag troligare att farfar har DVD-spelare än bredband och en väl fungerande dator.
Mac - iPhoto - iDVD - Bränn
Om du är Mac-användare och vill göra ett elegantare paket med menyer och grejor lägger du bilderna i iPhoto, exporterar dem till iDVD och bränner en skiva helt enkelt. Sedan är det bara att spela upp skivan i din hemma-DVD.
Vanlig CD från Windows XP
I senare varianter av Windows kan man bränna på en vanlig CD-skiva från WinXP (med senaste service pack). Spara sedan bilderna i ett format som heter HIGHMAT så blir det spelbart direkt på DVD-spelaren.
Så var det löst då…
Twingly är fantastiskt ibland. När en lastbil idag körde in i en av pylonerna på Öresundsbron skrev bloggaren Göte Børje om det på sin blogg och frågade om någon kunde tänka sig att hämta hans två barn på dagis i Malmö. Han länkade till DN.se:s och till Sydsvenskans artiklar om broavstängningen, vilket gjorde att hans inlägg visades bredvid respektive under artiklarna.
Raskt och elegant fick Göte Børje ut en efterlysning i riks- och lokalpress.
Det, mina vänner, är Web 2.0, det också.
Nej, jag har inget att tillägga. Jinge säger allt som behöver sägas i frågan. Om det inte finns några hedervärda människor med högre moral så kan vi helt enkelt lägga ner. Det här börjar ju likna bananrepublik.
Jag är supernöjd med mina snygga glasögon, och trots att jag har svårt att tänka mig själv utan detta inramande attribut, så önskar jag, morgnar som den här, att jag hade möjlighet att göra en LASEK/ELSA-behandling och slapp ha ett plastskickt framför ögonen. Eller också kan väl någon uppfinna glasögonen som inte bara har skydd mot reflexer, utan även mot regndroppar?
I veckan tänker jag låta höra talas om mig en smula. Det kommer att bli spännande. Inga ledtrådar ges ännu så länge, eftersom jag inte hinner kommentera just nu. All prioritering läggs vid vad som kanske kan komma att bli mitt sista stora kodningsprojekt åt kund.
Om ni inte visste det förut så kan jag meddela att alla datorer innehåller en viss mängd rök. Om man släpper ut den röken så fungerar de inte längre. Ett sätt att släppa ut röken är att spilla vatten i datorn. Ett annat är att ansluta en dator som är anpassad för 110 volt till ett 230-voltsuttag. Jag vet. Jag har provat båda.
Nu senast var det vattenmetoden. Datorn släppte ut en liten vit rök och började lukta bränt. Moderkortet är helt paj, och verkstan vill ha dryga 10 000 plus moms för att laga den.
Tajmingen på detta kunde som vanligt ha varit bättre. Jag lovar!
Fick just brev från skattemyndigheterna. Ett roligt brev. Från igår heter jag Nikke på riktigt, även i folkbokföringen, och dottern heter Allis. Vi är helnöjda.
[ Sökord: Nikke | Kön: Man ] Det finns 8 män som har förnamnet Nikke . Av dessa har 6 namnet Nikke som tilltalsnamn/förstanamn.
Tillägg:
Inser, efter att ha fått en massa glada kommentarer (tack för dem) att en förklaring av namnet Nikke kan vara på sin plats. Det blir lite för personligt för mig egentligen, men har man sagt A så får man säga B.
Nicke hetter jag redan innan jag föddes. Det var mitt arbetsnamn, och trots att mina föräldrar tyckte att jag skulle heta Per Erik, så hängde sig arbetsnamnet fast. Varje gång jag bytte skola (och det var många) skrevs jag in som Per eller Per Erik, men Nicke hade bitit sig fast och till slut gav de upp. Pappa använde Per Erik någon gång ibland när jag skulle talas till strängt.
När jag i slutet av 80-talet gick Språkkonsultlinjen på Institutionen för nordiska språk vid Stockholms Universitet så blev jag nordist och bytte stavning. CK kändes så svenskt och pyttigt när alla de andra nordiska länderna använde KK. Där och då bytte jag ut min stavning till Nikke.
1999 arbetade jag på Reklamförbundet, och det var där, som informationschefen Henri Pagot kom på att min sajt borde heta Nikke Index efter Tokyo-börsen. Så blev det, och ett tag höll jag listor och indextal över det mesta. Och namnet har hållit sig kvar, i lika hög grad som mitt eget smeknamn som alltså, idag har blivit officiellt. Om inte kameran var trasig skulle jag posta en bild av mitt nya personbevis.
Nu undrar jag bara om jag behöver nytt pass inför nästa veckas London-resa?
Förslaget om att ta bort SL:s nattrafik på vardagarna dras tillbaka! Det glada beskedet lämnades på måndagen i ett pressmeddelande där den borgerliga majoriteten i SL:s styrelse säger sig vara överens om att låta tågen fortsätta gå även efter midnatt på vardagarna.
Faktum är att man, tack vare den planerade dygnet-runt-trafiken på tunnelbanan och pendeltågen under helgerna, faktiskt åstadkommer en förbättring av de allmänna kommunikationerna. Det är glädjande. Oväsendet och protesterna har nått fram. Politikerna har förstått att det finns folk som behöver transporter även nattetid.
På Vardagsmordet.se, en av de namninsamlingar som startades för att väcka oppinion mot stängningen av natttrafiken skriver man:
Utan tvekan har den högljudda opinionen mot vardagsmordet spelat in i att få politikerna att ta sitt förnuft till fånga och förpassa SL-tjänstemännens förslag till papperskorgen.
Jag kan bara hålla med. Snyggt jobbat alla opinionsbildare!
Men en god nyhet följs ofta av en tråkig, och den här gången har man jobbat på bra för att maskera, och kunna rättfärdiga den dystra nyheten att månadskortet blir 70 kronor dyrare för vuxna. Ett nästan lika idiotiskt beslut som att avskaffa nattrafiken.
Se även:
Det är helt otroligt. Likheten är slående. Nästan så att man kunde tro att det var Simon Sundén som ursprungligen stod modell för Boxer-Robert. Eller vad tusan. Kanske är det dags för Boxer att presentera Roberts kusin Simon från Göteborg?
Jag gav honom genast högsta poäng. Just nu har han faktiskt flest röster i Boxers tävling, och det är stor risk att det blir Simon som får inreda sin nya andrahandslägenhet i Stockholm med en onödigt stor teve.
Hur gör du dig själv i Roberts glasögon? Testa hur Robert du är på www.boxer.se/?page=1162.
Det är kul när ens kollegor (den här gången Oskar Hellqvist på Ottenray) får utstå lite spott och spe i fackpressen. Inte visste vi allt detta om Oskar? Och inte hade vi en aning om det där med Gegga. Nu vet vi, även om vi inte riktigt vet hur vi ska leva med kunskapen.
Jag hoppades genast på ett svar, med lite snaskiga detaljer om Claes de Faire från Oskars egen domän på www.alster.se. Barndomsminnen går ju gärna åt båda hållen… Men där får vi bara en sida som meddelar att sajten är tillfälligt nere.
Kan du peka ut Oskar på bilden nedan? Vem är egentligen Oskar och vem är Adam Goldberg?
Min pappa, Lasse Lindqvist, har aldrig någonsin beskrivit sig själv som särskilt teknisk. Ändå har han ständigt befunnit sig i situationer då det vore bra att ha tummen någon annanstans än mitt i handen. Aldrig har jag väl sett någon plåstra ihop gamla båtar lika väl som han.
Nu har han fotomodellat i en foto-tävling på temat “Teknikens värld”. Fotograf är Tage Romberg, som vann tävlingen med det här bidraget, och jag tycker att bilden riktigt väl illustrerar, såväl min pappas inställning till mycket av det som jag pysslar med, som hur man ibland kan känna sig inför alltför mycket av teknisk nyinovation.
Det gamla möter ständigt det nya när det gäller teknik, och precis som på bilden visar det sig ofta att det gamla håller sig fast, och faktiskt, ibland även fyller en funktion.
Jag kan inte hjälpa det. Jag är barnsligt förtjust i den inbyggda kameran i min MacBook. Särskilt i kombination med videofunktionen i iChat, Apples eget IM-program.
Jag minns när jag som barn drömde om bildtelefoner á la Hedvigs i barnprogrammet Från A till Ö. Och nu finns den inbyggd i min dator.
Igår kväll när jag satt och slavade med en databas pinglade plötsligt iChat till, och en småtrött Johan Schalin syntes i fönstret. Vi hade ett trevligt kvällsamtal om italiensk mat och italienska svampade hotellrumsväggar. Ett samtal som troligen aldrig hade blivit av om vi inte båda hade haft iChat igång på datorn. Dessutom i riktigt OK upplösning om man betänker avståndet och det italienska trådlösa hotellnätverket i kombination med min Fon-router…
Funktionen för bildtelefoni finns inbyggd i såväl Skype som i Messenger, men det är klart snyggast implementerat i iChat tycker jag. Särskilt i de datorer och skärmar som har inbyggd kamera. Dessutom är det elegantast i iChat, eftersom jag där ser så gott som alla mina närmaste GMail-bekanta (via jabber). Tyvärr är alltför få utrustade med den inbyggda kameran ännu så länge, och de som har det använder oftast Adium istället för iChat, och Adium har ingen video-funktion.
(Videosamtal i mobilen tycker jag faktiskt bara är lite larvigt. Dyrt är det också.)
I helgen när jag och sonen var på landet ringde vi upp hustrun som var kvar i stan och jobbade. Roligast är det egentligen att man nästan automatiskt vinkar hej-då när man avslutar dessa samtal. Däremot är sonen inte på långa vägar lika fascinerad som jag är. Han tar det som en rätt naturlig sak att man kan se den man pratar med när datorn är inblandad.
Men den inbyggda kameran är kul på andra sätt också. Den är integrerad med programmet Photo Booth, som jag (så gott som dagligen) använder för att ta en daglig porträttbild och publicera till en sajt som så småningom kommer bli väldigt välfylld med bilder på en åldrande Nikke. Bilderna syns på http://200.se/ och publiceras via en WordPress-blogg tillsammans med några korta ord som sammanfattar läget och sinnesstämningen. Ännu så länge är det ett rätt privat projekt, även om det ju knappast är hemligt. Jag hoppas på att kunna härda ut lika länge i det som Jonathan Keller.
Jag har också funderat på om man inte skulle kunna göra ett AppleScript som alltid drar igång Photo Booth vid start och låter programmet ta en bild på den som sitter framför datorn. Bilden ska sedan lagras i en mapp som har ett kopplat mappkommando som automagiskt postar upp bilden till Flickr… Det vore väl inte så svårt att åstadkomma?
Resultatbaserad internetmarknadsföring
Bloggar som länkar hit
Senaste kommentarerna