Åklagaren som ansåg att Antipiratbyrån och IFPI var de bäst lämpade att leta reda på upphovsrättsskyddat material i datorer som har beslagtogs efter en polisinsats initierad av en anmälan från just Antipiratbyrån och IFPI. Cool. Det tar synen på rättssäkerheten till helt nya nivåer.

Jag är helt imponerad av den kreativa rättsskipningen som beskrivs av bland andra DN, IDG, Opassande och Christian Engström.

Om nu varken åklagare eller polis mäktar med att konstatera att brottslig verksamhet har förekommit måste det väl anses vara bra tveksamt att låta målsägaren leta fram bevisen?

Carl-Johan Bonnier får väl om någon säga tala för upphovsrättsindustrin när han på DN Debatt idag skriver om Sverige som “Ett efterblivet paradis för IT-pirater“. Jo-jo! Efterblivna är vi, som ligger i topp vad gäller webbpenetration och anvvändandegrad. Efterblivna är vi som väljer att konsumera allt mer kultur i digital form. Efterblivna är vi som i allt högre grad väljer bort skivbolagens, bokförlagens, tidningarnas, filmbolagens och TV-bolagens filter och istället själva letar upp den kultur vi vill konsumera. Det måste sannerligen vara jobbigt att vara styrelseordförande i Bonnier AB i dessa dagar…

Central i argumentationen finner jag detta stycke:

De som motarbetar en fungerande upphovsrätt på nätet anför ibland att den olovliga fildelningen till och med gynnar kreatörerna. Detta resonemang saknar helt logik. Internet skapar fantastiska möjligheter för musiker, skribenter och filmare att producera och distribuera sina verk till låg kostnad. Men att en artist väljer att lägga ut sin musik på nätet förändrar på inget sätt varje enskild kreatörs rätt att själv välja hur hon vill erbjuda andra att ta del av sitt verk, och om hon vill sätta ett pris på det eller tillgängliggöra det gratis.

Logiken Carl-Johan, är att det som gynnar kreatörerna idag inte beöver vara gynnsamt för upphovsrättsindustrin. Så var det inte för några år sedan. Idag kan kreatörerna stå fria från upphovsrättshandeln med möjligheten för varje enskild kreatör att själv avgöra var, hur och för hur mycket och under vilka villkor hon vill erbjuda andra att ta del av sitt verk. Det har hon knappast haft möjlighet att göra under 1900-talets senare hälft, då upphovsrättsindustrin inte bara har haft monopol på distributionen, utan även på att vara smakdomare och bestämma vem som ska publiceras, när, var och till vilket pris.

Med webben finns utmärkta former av ny, modern upphovsrätt med betydligt öppnare möjligheter. Med webben finns möjligheten till nya, moderna distributionsformer, och framför allt till nya innovativa betalningsmöjligheter.

Problemet med dessa är knappast att de är efterblivna. Snarare är de i takt med tiden. Helt säkert är att de ligger ljusår före allt som Bonnier AB hittills har prövat på.

Upphovsrättslobbyn ligger på starkt just nu. Igår var det en undersökning om att man förlorade 6,2 miljarder kronor på piratkopieringen. Siffrorna skulle komma ur en undesökning gjord av Lunds Universitet. Så var det inte riktigt rapporterar Opassande. Men vem hinner kolla var undersökningar har gjorts och vilken substans som finns i siffror när hela upphovsrättsindustrin klampar på?

Jag misstänker att det kommer fler rop på en starkare lagstifning till stöd för den föråldrade synen på upphovsrätt under dagarna som kommer. Det är stort PR-pådrag på gång nu.

Andra bloggar om: upphovsrätt, bonnier, efterblivenhet och framtidstro

När jag läser DN:s artikel med rubriken Fler piratkopierar allt mer slås jag återigen av tanken att de delar av skiv-, film- och dataindustrin som lever på licensavgifter och upphovsrätt sprattlar allt vildare för att behålla världen som den såg ut under 1900-talet. Jag kan inte låta bli att dra paraleller till förra veckans nyhet om att webbannonseringen nu har gått om TV-reklamen i omsättning. Om TV-bolagen resonerade som upphovsrättsindustrin så skulle den agera för ett allmänt webbförbud.

Det handlar ju inte om att de förlorar pengar. Det handlar om att de inte tjänar dem, och tjänar dem i allt mindre utsträckning.

Utan att återigen upprepa allt klokt som har skrivits om den omoderna upphovsrättsindustrin ville jag bara påpeka att inte alla försöker förhindra utveckling när deras affärmodeller börjar gå omkull. Det finns de som istället försöker följa med i utvecklingen.

Oscar Swartz skriver lika bra och insiktsfullt som alltid om Polisens hämnd mot PirateBay. Det är en av de bästa artiklar jag har läst om myndigheternas hantering av Piratebay och den pågående upphovsrättsdiskussionen. Läs även DN-artikeln, och kom ihåg att PirateBay aldrig har innehållit något som helst material utom annonser och torrent-filer.

Imorgon är det dags för omröstning i FRA-frågan. Detta är omröstningen då framför allt den borgerliga alliansen, inklusive majoriteten av de frihetsliberala krafterna kommer att rösta igenom ett rent repressivt förslag som stadgar hur Försvarets RadioAnstallt (FRA) ska få rätt att utföra den avlyssning som jag misstänker att de redan utför.

Det är inte skurkarna som ska avlyssnas, det är inte du och det är inte jag. Det är vi alla.

Problemet går fortfarande inte att hänföra till en diskussion om den personliga integriteten. Det rör sig om någoninting mycket större, och i mina ögon betydligt viktigare. Det är ett hot mot vår kollektiva integritet.

Vi är alla misstänkta. Vi kan alla avlyssnas, och omröstningen imorgon syftar till att avgöra om spionorganisationerna som redan idag knyts allt närmare NATO ska ges nästintill fria händer att öppet utföra denna avlyssning. Idag måste de tack och lov fortfarande smyga med den.

Hur röstar då våra politiker i denna viktiga fråga? Gammelcenterpartisterna förstar givetvis för. Centern som parti har alltid varit för övervakning. Liberalerna inom Centerpartiet har redan meddelat att de kommer att rösta ja eller möjligen avstå från att rösta. Moderaterna är självklart för avlyssning liksom Folkpartiet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot kommer tillsammans med Socialdemokraterna att rösta för bordläggning av frågan i ett år.

Löjligt. Skrämmande. Patetiskt.
Finns det inga liberaler värda namnet i Sverige längre?

Visst är det en underbar sentens? Och sann!

För hur skulle det gå för den stackars golfbranschen om alla höll sig hemma i vardagsrummet?

Stort tack till Pawal!

När jag lyssnar på presentationerna innan rundabordsdiskussionen om fildelning på Internetdagarna så kan jag inte låta bli att fundera över de olika utgångspunkterna som de olika sidorna har.

Magnus Mårtensson som representerar Ifpi, d.v.s. större delen av skivindustrin, har börjat se att det finns intäktsmodeller som fungerar genom att sälja musik genom nätet. Det verkar faktiskt som om de ser styrd, DRM-skyddad, musikförsäljning som en framkomlig väg. Och det måste man ju ändå se som ett steg på vägen.

Johan Schiff från miljöpartiet lade å sin sida en historisk aspekt där han ser Internet och webben som en omstörtande teknologi. Nya teknologier har alltid ersatt gamla och därmed behövt ställa gamla ekonomiska modeller åt sidan. Tryckpressen, telefonen, ångloket, videobandspelare, kassettbanden har alla ställt tidigare kommunikationsteknologier åt sidan och de tidigare ekonomiska modellerna på huvudet.

Fildelning som teknologi kommer att slå ut dagens kulturbärare. Johan Schiff använder termen förlöser när han pratar om hur kulturkonsumtionen kan tänkas utföras utanför dagens hierarkier. Detta ställer förstås skivbolagens inverkan på det allmänna kulturutbudet på ända.

Henrik Pontén från Antipiratbyrån koncentrerar sig på att leka polis, och det är där hela filmbranschen har fastnat. Filmindustrin var sena att acceptera video och DVD som omedelbar bärare av film. Vi måse fortfarande vänta flera månader och ibland flera år på att få legal distribution av vissa typer av filmer. Det lilla fåtal sajter som branschen och därmed Henrik Pontén föreslår som alternativ till utdelade filmer stänger alla ute min Mac och därmed mig som användare. Sajterna är alltså högst ointressanta för mig. Vill de inte ha mig som kund så slipper de.

När slutligen [fet:Oscar Swartz] tar till orda utgår han från det smått utopiska Global Village-perspektivet på webbanvändningen. Den lyckliga världen där alla delar med sig av såväl information och teknik och ställer det mot industrins fabriserande av blockbusters. Alltså en konsekvens av Johan Schiffs historiska resonemang.
När information blir digital blir kostnade för att kopiera den noll. Det går i den världen inte att ta betalt per kopia, utan betalningsmodellen måste komma någon annanstans ifrån.

Den grundläggande förändringen ställer förstås såväl kulturbegreppet som hela industrins existensberättigande på huvud. En kultur där nästa stora film inte är Superman 3 som produceras för 3 miljarder.
Följdfrågan blir förstås hur kultur i den världen ska finansieras. Ska alla konstnärer få medborgarlön?

Det gäller inte bara film och musik

Debatten om upphovsrätt och copyright förs framför allt rörande Internet och med webben som arena, men det handlar nästan bara om film och musik. Detta trots att webben till så väldigt hög grad består av text och bild. När jag skriver detta har jag inte en tanke på min egen upphovsrätt och jag erkänner livligt att jag ofta lånar bilder som jag inte har bett om lov att få låna. Jag räknar glatt med att min text kopieras, och jag får då och då på tafsen av folk vars bilder jag olovligen har använt. Men ännu har inte BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) kommit med polisen i släptåg och beslagtagit min dator och serven som Nikkes Index ligger på. Det beror förstås på att BUS är producenternas upphovsrättorganisation och inte en branschstyrd organisation som Antipiratbyrån och Ifpi.

Upphovsrätten är producentens rätt till sitt verk. Jag tror inte att upphovsrätten behöver upphävas (!) för att lösa musik- och filmindustrins distributionsproblem. Och vi behöver heller inte gå mot en polisstat med tidiga morgonräder. Vi behöver hitta sätt för upphovsmännen själva att kunna leva på sin konst utan att behöva avhända sin upphovsrätt till dagens mellanhänder.

Idag strax efter 14.00 försvann thepiratebay.org och ett ännu så länge okänt antal andra svenska sajter från webben.

Polisen gjorde då en gemensam aktion som involverade ett 50-tal polismän från åtminstone 3 polisdistrikt. Thepiratebay-servrarna togs i beslag och det sägs att polispersonal fortfarande bär ut servrar från PRQ. Däribland, enligt ett flertal kommentarer på IDG.se, ett antal Colocation-servrar som inte har någonting med bittorrent-sajten thepiratebay.org att göra.

Tre personer sägs ha gripits, misstänkta för brott mot upphovsrättslagen alternativt medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. De tre, 22, 24 och 28 år gamla, hämtades till förhör under onsdagen, skriver Stockholmspolisen i ett pressmeddelande.

Insatser har samtidigt genomförts på ett tiotal platser i landet. Husrannsakningar har genomförts både i bostäder och på företag för att kunna säkra bevis.

Ondsinta medhjälpare

Alla vet att ThePirateBay används för att dela ut Torrent-filer, och alla vet att ThePirateBay inte har det piratkopierade materialet hos sig, utan att det ligger på Torrent-användarnas privata datorer. Så visst. Medhjälp till brott mot upprovsrättslagen kan man ju mycket väl misstänka dem för att vara skyldiga till. De har hjälpt mig när jag har hämtat bittorrent-filer, och de har med all säkerhet hjälpt flera hundra tusen andra svenskar.

Antipiratbyrån jublar

Det har varit förhållandevis tyst om Antipiratbyrån (vars uppgift är att jaga folk som piratkopierar film). Men idag är Henrik Pontén ute och uttalar sig igen:

Det är bra att den svenska polisen nu prioriterar denna typ av brottslighet. Många svenska upphovsmän är berörda av den här verksamheten. Vi på Antipiratbyrån, tillsammans med andra rättighetshavare har därför gjort en polisanmälan, säger Henrik Pontén, jurist på Antipiratbyrån till tv4.se.

Jag tror inte att någon kommer att hitta piratkopierat material på ThePirateBay.org-servrarna. Däremot kan man komma att hitta IP-adresser i loggarna. Min finns där! Jag laddade en torrent till en outgiven låt så sent som förra veckan.