Sedan det här inlägget skrevs har mycket hänt. Och Nya Moderaterna har återigen bytt webbplats. Här recenserar jag den senaste versionen av Moderat.se.
Men så här lät det i oktober 2008:
Idag lanserar moderaterna sin nya webbplats (eller kommunikationsplattform). Sånt är alltid intressant, särskilt som alla verkar vara överens om att valrörelsen redan är igång inför valet 2010. Det verkar återstå en och annan bugg som kanske borde ha letats upp innan sajtsläppet, men när den nu är tillräckligt klar för att öppna för allmänheten så torde den också vara tillräckligt klar för en recension.
Sajten innehåller nämligen några intressanta detaljer som helt klart är värda att titta på. Dock är ingenting så intressant som att moderat.se begår flera kardinalfel som kommer att påverka sajtens möjlighet till att synas i sökmotorerna. Det gäller det faktum att sökrutan ställer om till https om man skriver in någonting och trycker på returtangenten. Det gör att man får adresser som https://www.moderat.se/web/Fredrik.aspx. Jag förstår inte riktigt varför detta uppstår, men det gör det.
Det förvärras dessutom av att man har två förstasidor. http://www.moderat.se/ och urlen som man kommer till när man klickar på loggan – http://www.moderat.se/web/Hem.aspx – visar precis samma innehåll. Med https-varianterna innebär det fyra förstasidor inalles. Det hade räckt med två för att få Google riktigt tokförvirrad.
De moderata bloggarna intar en central position hos nya moderat.se. Det är ett intressant grepp inför valrörelsen att släppa upp bloggarna på en såpass central plats. Det kan tyckas modigt, men vid en närmare granskning ser man att det enbart är väldigt centralt placerade bloggare med politiska uppdrag som finns representerade i listan. Det vore modigare att släppa in min moderata favoritbloggare Mary X Jensen. Men det visar sig att hon nog ska vara glad att slippa vara med där. Moderat.se återpublicerar nämligen blogginläggen från de berörda bloggarna vilket i kombination med habrovinken med https-adresserna gör att inläggen dupliceras på inte mindre än tre sajter. Carl Bildts inlägg kan alltså läsas från dessa, i Googles ögon helt olika sajter:
Egentligen skulle det här kunna vara en riktigt listig strategi för att lägga extra länkkraft mot moderata bloggare – de återpublicerade blogginläggen länkar nämligen alltid till det ursprungliga blogginlägget. Men som det är genomfört kan det vara riktigt illa ur sökmotorperspektiv. Just nu släpper man in sökmotorerna och uppmanar dem att spindla dessa sidor. Det ska bli spännande att se hur den gamla etablerade domänen moderat.se står sig mot en subdomän under wordpress.com med mängder av inlänkar.
Om jag hade ansvarat för moderat.se skulle jag nog inte ha vågat mig på metataggen som idag sitter på alla sidor på sajten: <meta name=”robots” content=”index,follow”/> Åtminstone inte i bloggavdelningen.
En sista reflektion är att man har valt att presentera sin partiledare som Fredrik i huvudmenyn. Detta verkar vara en trend i kommunikationen hos partierna. Hos socialdemokraterna är det Mona som gäller. Jag kan bara inte låta bli att anlägga ett SEO-perspekiv på detta också och konstatera att det är väldigt mycket troligare att folk söker efter både för och efternamn när man är ute efter information om eller från en partiledare. Dock inte så många som man skulle kunna tro. Enligt Googles eget verktyg för att kontrollera sökvolym är det i genomsnitt 2900 personer som har sökt med den exakta frasen [fredrik reinfeldt] och bara 2400 som har sökt med den exakta frasen [mona sahlin]. Detta att jämföra med 4400 sökningar efter [zlatan ibrahimovic] och 60500 sökningar efter blondinbella!
Hur politiskt intresserade är vi egentligen? Och vilken position har partiledarna i folkdjupen?