Min beskrivning av vad vi gjorde för att bygga upp Johan Ripås nätjag ligger dock kvar på SVT.se ännu ett tag och jag hoppas att Aftonbladet aldrig någonsin tar ner Johan Ripås egen debattartikel som publicerades den 22 mars. Brit Stakston och jag svarade på mängder av frågor i SVT-chatten efter att programmet sändes, och den chatten kommer förhoppningsvis också att ligga kvar ett tag.
Brits och min debatt-artikel, som publicerades på SVD Opinion samma morgon som programmet premiärsändes har 55 kommentarer, och jag är rätt brydd över att så få, verkar ha förstått vad det är vi skriver. Här är det de anonyma kommentatorernas mekka, och de anser sig säkra, bara de inte uppträder under eget namn. De verkar dock helt ha förstått vad det är vi försöker säga. Det kommer vi att försöka följa upp. För det är klart att man kan se anonymiteten som en sorts skydd, men Brit och jag är båda övertygade om att transparensen är ett starkare skydd, ja en rustning rentav, särskilt mot fula påhopp.
Jag vet ännu inte hur många som har sett programmen, men dokumentären ligger fortfarande på tio-i-topp-listan över de mest sedda på SVT Play vilket torde vara en indikation på att ämnet har intresserat många.
Johan Ripås egna sökresultat har fortsatt att förändras sedan dokumentären sändes. Mediaträffarna lyser fortfarande med sin frånvaro (förutom i de media-träffar som tillfälligt är vikta för nyhetsresultat), vilket är ett tydligt tecken på att vi, trots den relativt korta tiden, lyckades bygga resultatet ganska starkt ändå. Ironiskt nog tror jag att de SEO-personer som under dagarna innan programmet sändes lyckades slå sig in i sökresultatet, faktiskt lyckades med konststycket att stärka upp Johans ursprungliga närvaro.
Idag finns bara två av träffarna kvar. Dels den från Michael Bingmert (som har bytt namn på posten, men låter den ligga kvar, vilket jag tycker är en bra sak). Den andra sjunker nu undan medan andra bloggposter är på väg upp. Om dagens sökresultat ska ses som en sorts ”mellantid” i det maratonlopp som ett sådant här bygge innebär, så är jag ändå ganska nöjd. Alla Johans huvudsajter ligger på förstasidan och de övriga träffarna i sökresultatet är, helt naturligt, relaterade till projektet.
Sökningen ovan är gjord i inkognito-läge i Chrome, vilket innebär att jag inte är inloggad och att Google inte ska ta hänsyn till min sökhistorik eller sociala kopplingar. Det tar dock fortfarande hänsyn till geografi. Om man gör en så kallad ordagrann (verbatim på engelska) sökning, där Google inte heller tar hänsyn till min geografiska plats, men ändå till gjorda språkval (jag söker från Google.se så huvudspråket anses implicit vara svenska) så ser resultatet lite annorlunda ut. Då försvinner nyhetsresultaten, Johan Ripås WordPress-blogg rankas högre, Google+ rankas lite längre ner, och Dan Rasmussens inlägg med en bild från inspelningen på Carnaby-kontoret visas på åttonde plats.
Med andra typer av sökinställningar kan resultaten komma att se väldigt annorlunda ut. Söker man från Google.com ser man ett sökresultat fyllt av sajter som stöttas av länkar från sajter som rent fysiskt, servermässigt, är placerade i USA och där hittar man åtskilliga av de träffar som vi har arbetat hårt på att bli av med från sökresultaten, och några av de SEO-bloggare som nu försvunnit från de svenska sökningarna. Det visar att Johans närvaro är långtifrån färdigbyggd.
Jag tror dock att det vi gjort hittills har givit mersmak, och att det inte ska bli så svårt att få Johan att bli aktiv på ytterligare några tjänster, som anses mer amerikanska.
