Vi har tjatat alldeles för mycket om läsliga URLar, vi som ägnar oss åt sökmotoroptimering. Jag är lika skyldig som andra. För en läslig URL är alltid bättre än en lång och krånglig URL som innehåller en massa överflödiga parametrar. Resultatet har blivit att man numera, alltför ofta, ser URLar som är så mångordiga att de närmast påminner om en beskrivning av sidans innehåll. Särskilt vanligt är det på stora webbplatser som har en väldigt djup sajtstruktur.
Jag vill ändå ta upp frågan igen eftersom den har viss vikt, och eftersom väldigt få sajter gör 100 % rätt i frågan. Det finns därför fördelar att vinna på att tillhöra den lilla gruppen som gör så rätt som möjligt.
Jag har tidigare skrivit om att det egentligen bara finns två argument som talar för läsliga URLar gentemot dynamiska:
Däremot väger Google inte in nyckelord i URLen på något annat sätt. En sida med en dynamisk URL kan mycket väl placera sig högt över en sida med en läslig URL. Google hävdar till och med fortfarande officiellt att det kan vara bättre med dynamiska URLar än med statiska. Och jag håller i vissa fall med. Åtminstone i de fall där man tvingas slå knut på sig själv totalt för att åstadkomma de läsliga URLarna eller där de blir så dåligt utförda att det egna publiceringssystemet börjar sprätta ur sig olika URLar till samma sida.
Den tumregel som jag har tillämpat i argumentationen för läsliga URLar är att en bra URL är URL som man kan minnas utan att vara minneskonstnär. Eller som det faktiskt går att läsa upp i telefon. Det finns gott om goda exempel på sådana. Ta tidningarnas kategorier till exempel. Det är inget svårt att komma ihåg att DNs kultursidor finns under www.dn.se/kultur eller att fotbollsartiklarna finns under www.dn.se/sport/fotboll. Enkelt och logiskt.
När Google indexerar en länkad URL till DNs fotbollssidor så stöter de på inte mindre än sex indexerbara ord: http, www, dn, se, sport och fotboll. Sammanlagt är hela URLen 30 tecken lång. Jag skulle faktiskt vilja kalla den perfekt.
Det finns åtskilligt som pekar mot att Google bara tar hänsyn till de första 55 tecknen i en länkad text. Och genom att söka efter http med Google kan man enkelt konstatera att även detta räknas som ett ord. I vanliga fall är 55 tecken relativt mycket, men när det kommer till URLar så räcker 55 tecken oftast inte särskilt långt. DN.se klarar sig fint i exemplen ovan men man behöver inte gå längre än till URLen till den här sidan (58 tecken) för att hitta expempel på URLar som är för långa för att Google ska vilja indexera alla nyckelorden i dem.
Men det kan vara mycket, mycket värre än så. Vad sägs till exempel om den här URLen, till Socialdemokraternas sida om Lissabonfördraget? Sidan är väl numera en smula obsolet dessutom. Jag har markerat de första 55 tecknen med fetstil.:
http://www.socialdemokraterna.se/Internationellt/Var-internationella-politik/Internationellt-A-O/Jamstalldhet-och-kvinnors-rattigheter/
Visst går det att memorera URLen. Om man har bra minne eller är väldigt bekant med sajten ifrån. Och visst skulle det gå att läsa upp den i telefon och få någon att faktiskt komma till rätt sida… Men ur SEO-synpunkt skulle jag nog faktiskt vilja påstå att den är så gott som värdelös. Nu gör det inte så himla mycket eftersom Socialdemokraternas sajt gör så mycket annat rätt. Den ligger ändå etta i sökresultaten när man söker efter jämställdhet och lika rättighter som är sidans title, rubrik och även den text som sidan är länkad med internt inom sajten. Och den är ju ändå många gånger bättre än URLen till Halmstad kommuns sida i samma ämne eller EU-sajten som placerar sig trea. Så här ser de URLarna ut:
Inspirationen till den här texten kommer från Magnus Bråths utmärkta genomgång av hur han tänkte när han byggde upp sokmotorkonsult.se (som just nu placerar sig etta på sökningar efter ordet sökmotoroptimering). Jag konstaterade att han har valt en strategi som i viss mening påminner om den som Socialdemokraterna har på sin webbplats: domän.se/katalog/rubrik-på-sidan vilket är en strategi som alls inte är tokigt om man verkligen vill framhäva nyckelordet som är namnet på kategorierna på sajten.
Den strategin är, om teorin om att Google enbart tar hänsyn till de första 55 tecknen i en länk, mindre bra, åtminstone om man, som jag, strävar efter att ligga så bra till som möjligt på så många sökningar som möjligt. Det är alltså återigen resonemangen om den långa respektive den korta och feta svansen som spökar här.
Men det finns faktiskt även andra anledningar till att använda kategorinamnen i URLarna som sokmotorkonsult.se och socialdemokraterna.se gör. Det är att man ännu tydligare klustrar ihop vissa av sajtens sidor med varandra. Alla de texter som handlar om sökmotoroptimering delar till viss del URL och ger därmed ännu starkare relevans internt på sajten.
Men hur man än ser på det är de starkaste argumenten för läsliga URLar fortfarande de två jag nämnde ovan. Att de kan användas som ankartext och att de ger bättre genomklickningsfrekvens i sökresultaten.