På lunch med Jajja

I måndags var jag på lunch med Tommy Ståhl, som sedan 1 juli är ny VD på Jajja Communications. Det är en bra sak. Kommunikation ansikte mot ansikte är alltid bättre än att skriva brev via advokater. Framförallt billigare. Och lunch är toppen!

Vi hade en i mitt tycke riktigt trevligt lunch, bekantade oss och pratade igenom det infekterade läget mellan Jajja och mig. Resultatet är att vi tar paus fram till mitten av augusti, då vi ska träffas igen.

Vissa kanske har frågat sig varför jag varit tyst om det stämningshot Jajja lämnade över till mig, via sin advokatbyrå Sandart & Partner, tidigare i somras. Det enkla svaret är att det, under inför en eventuell rättsprocess, oftast inte är särskilt smart att vara helt transparent, även om man skulle vilja det. Dessutom har ju situationen tyvärr varit den att stämningshotet inte bara riktats mot mig, utan även mot en av mina uppdragsgivare, Carnaby. Efter lunchen med Tommy Ståhl känns det dock som att tonläget är ett helt annat och att det öppnats för en dialog istället för mer eller mindre enskilda parters monolog via juridiska ombud. Därför känner jag att det är dags att skriva av sig lite om detta.

Jag kanske bör påpeka att jag egentligen inte är särskilt sur på Jajja för att dom hotat att stämma mig, det är i deras fulla rätt. Dessutom har jag, som jag sagt förrut, inte varit särskilt orolig för utgången i en eventuell domstolsprocess. Vad jag däremot är sur på är att dom dragit in en av mina uppdragsgivare, Carnaby, i ett uppenbart försök att få en utomstående part att försöka påverka mig att ändra eller ta bort texter. Jag gillar inte sådant och det är riktigt dålig stil mot Carnaby som dragits in i något som inte har med dom att göra över huvud taget. Den absolut viktigaste lärdomen är dock att man kommer längre med dialog än med stämningshot, något som en snabb lunch bevisade med all tydlighet. Ett antal brev mellan våra juridiska ombud har bara kostat tid och pengar medan en lunch var både trevlig och konstruktiv.

Nu råder det som sagt pausläge och jag har bestämt mig för att gå igenom en del av mina inlägg på bloggen. Förra veckan skrev jag en bloggpost om att man inte bör blogga i affekt. Det är ett råd som jag ibland borde rikta till mig själv. (Jag lär mig, den här bloggposten har det tagit över två dygn att få ihop.) Jag kommer nu att titta igenom mina gamla bloggposter och se om det kanske faktiskt inte finns sådant som jag inte skulle ha skrivit om jag hade lugnat mig några minuter/timmar/dagar innan jag klickade på Publicera-knappen. Jag kan förstås, så här i efterhand, se att vissa av mina formuleringar kan te sig väl hårda. Jag kommer att titta igenom dem och se om jag kan göra något för att bättre sätta dem i kontext till debatten.

Debatten och kärleken till Internet är också de saker som driver mig att hålla på med min blogg. Det är viktigt att komma ihåg att allt jag skriver på Nikkes Index och dess underavdelningar är i egenskap av privatperson och att jag nästan enbart skriver utifrån perspektivet att jag älskar internet. Jag har fått rollen som en av SEO-nischens argaste kritiker. Ibland är jag så arg på branschen att jag inte ens vill vara en del av den. Det händer ofta att jag tänker att jag helt borde sluta upp med att ta kunder. Men man måste leva också och hittills har jag inte hittat någonting som passar mig bättre än att missionera om ett bättre sätt att bygga och driva webbplatser även som en del av min yrkesutövning.

I den debatt jag driver, i egenskap av privatpersonen Nikke, har Jajja, tillsammans med en rad andra företag fått utstå en hel del kritik. Därför kanske det chockerar vissa att jag från tid till annan rekommenderat Jajja när en kund har velat köpa någonting annat än det jag säljer. Det händer också att Jajja-kunder vänder sig till mig för att de vill bli bättre på onsite-optimering.

De senaste veckornas brevväxling har fått mig att inse att jag, som yrkesaktiv, och Jajja arbetar så olika att det ibland är svårt att se att vi befinner oss i samma bransch. Visst har vi samma delmål med vår leverans. Vi hjälper båda våra kunder att synas bättre i sökmotorerna och med att få relevant trafik från dessa. Sökmotoroptimering är på så sätt en del av den allmänt trafikdrivande branschen där vi även hittar annonsnätverk, affiliatenätverk, webbyråer och mediaförmedlare. Men om man tittar på vår lilla nisch av den branschen så är den så spretig att det ibland kan vara svårt att ringa in den och det är uppenbart att jag och Jajja befinner oss i olika ändar av skalan. Detta lär jag få anledning att återkomma till i fler inlägg.

Jajja är ett stort företag, ett AB med avkastningskrav som liksom andra, liknande företag måste växa genom att dra in fler kunder eller tjäna mer pengar per kund genom att hitta en så effektiv modell som möjligt för tjänsten de säljer. Sådana är reglerna. Jag är konsult och arbetar med att sälja min kunskap och erfarenhet per timmer eller tillfälle. Jag säljer kunskap och Jajja säljer resultat. Våra kunder ser därför, oftast, lika olika ut som våra företags- och affärsmodeller.

Jag åt hur som helst lunch med en trevlig kille som jag faktiskt hoppas kunna hänga lite mer med. Tommy Ståhl är en VD som det går att prata med, och då inte bara i debattsammanhang. Dessutom har Jajjas vice VD och teknikchef sedan många år gått vidare och startat eget nyligen. Det händer helt enkelt intressanta saker på Jajja. Mitt förhållande till dom är att vi nu har stoppat fredspipan, och tar paus fram till mitten av augusti då vi ska träffas igen. Kanske är det då även dags att plocka fram tändaren och röka den tillsammans.

Det kommer att bli bra det här.