Bloggar och sökmotoroptimering förknippas numera allt oftare med begreppen omvärldsbevakning och PR. Företag börjar lära sig att en negativ forumtråd eller bloggpost från ett forum eller en blogg med bara en handfull besökare om dagen, med tiden kan innebära bra mycket sämre PR än en negativ tidningsartikel – om än i en stor och prestigeladdad dags- eller branschtidning. Orsaken är förstås att tidningsartikeln ligger i pappersåtervinningen ett par dagar senare, och att webbversionen av artikeln så smångingom faller ner i glömska långt ner i sökresultaten, medan bloggposten eller forumtråden ofta hålls aktiv med nya kommentarer och inlägg och därtill nya inkommande länkar.
Lika irriterande som blogglänkar kan vara när bloggvärlden är ogin – lika underbara kan de vara för företag som förstår att kommunicera med personerna bakom bloggarna. Spotify är ett bra exempel på det. Till och med de smått kritiska blogginlägg som syns när man söker efter Spotify på Google är ju i grunden lyriska till programmet som sådant. Det finns säkert några riktigt kritiska blogginlägg någonstans men man lägger inte direkt märke till dem direkt.
Men de bästa exemplen hittar man faktiskt kring negativ Google-PR.
Ni minns väl Dan Nilsson och hans avslöjande om UPS och momsbluffen? Kanske minns ni även att Dan blev kontaktad av UPS advokat som ville att han skulle byta ut bilden på sidan. Det var många som skrev om dessa två händelser, och länkade in till de två bloggposterna på Dan.se.
Den typen av länkkärleksbombande som Dan fick från bloggvärlden är ständigt lika skrämmande för stora företag. Idag när jag söker på ups (eller UPS) så ser jag Dans ursprungliga blogginlägg på andra respektive tredje plats i Googles sökresultat. Som jag tidigare har konstaterat, så skiljer sig sökresultaten en smula åt om man söker med gemener eller versaler.
Just i fallet med Dan och UPS var länkarna in till Dans sida till viss del en effekt av en snabb kampanj från ett par aktiva bloggare, där jag och andra hängde på av bara farten. Jag läste ett inlogg på Simon Sundéns blogg (som i sin tur var inspirerat av ett inlägg på Disruptive.nu) och tyckte att jag gärna ville ge Dan, som är en skön webbprofil, ett handtag, och jag misstänker att mitt blogginlägg kanske påverkade andra att följa mitt exempel de med.
Ibland kommer länkkärleken från bloggarna desto mer spontant än de gjorde i Dans fall. Ett bra exempel är när bloggaren Rosa fick sparken från Compro Media för att hon hade bloggat anonymiserat om sin chef och sin arbetsplats. Rosa är idag arbetslös – men jag är övertygad om att en driven bloggare kan få ett betydlig bättre jobb i den nya sociala mediavärlden. Compro Media däremot, lär få dras med de här sökresultaten ett tag till när man söker på deras företagsnamn.
Yellow Register är ett annat företag som dras med sökresultat som de är allt annat än nöjda med. Jag vet att att Yellow.nu, som de numera marknadsför sig som numera har anlitat SEO-hjälp för att lyckas knuffa undan några av de mest störande blogg- och foruminläggen. Det skulle de kanske också ha lyckats med, om de inte bara hade försökt släppa upp rena reklamsidor sökresultaten – och kanske även lyssnat på de kritiska rösterna i bloggkommentarer och forumtrådar. Som det är nu tillkommer 3-4 kritiska röster i veckan bara i mitt (till en början inte särskilt kritiska blogginlägg) om dem. Det går att vända en negativ bloggstorm faktiskt, och det går att påverka sökresultaten så att de inte är fullkomligt nerlusade med negativa bloggposter, men det är en process som inte bara innefattar sökmotoroptimering. Det handlar om att behärska PR och sociala medier och det handlar om att redan innan krisen ha goda förhållanden till rätt sorts bloggar.
Mediaanalys som har problem med ett antal ihärdiga bloggposter och forumtrådar har numera lärt sig att det knappast hjälper att försöka skrämma kritiska bloggare. Numera nöjer man sig med att bevaka bloggosfären efter kritiska bloggposter och forumtrådar och har lärt sig att inte skriva ut sitt företagsnamn i kommentarer och foruminlägg för att åtminstone inte hjälpa till med fler nyckelord på de kritiska sidorna. Istället omnämner de alltid sig själva som MA. Man håller också ett stort antal bloggar och reklamsidor igång själva i ett försök att äga alla sökresultat på förstasidan. Söker man efter Mediaanalys hittar man förutom tre bloggar på den egna subdomäner en Blogspot-blogg och en Metroblogg.
I den kommande valrörelsen kommer bloggarna vara högvilt. Det märks redan, bland annat på hur moderaterna har försökt integrera sin sajt med moderata bloggare. Nu är experimentet på Moderat.se kanske inte sådär jättelyckat, men jag är övertygad om att även de övriga riksdagspartierna kommer att göra allt för att övrglänsa moderaternas bloggintegration. Åtminstone de partier som fortfarande har aktiva bloggare som står på deras sida…
Jag har under den senaste tiden roat mig med att analysera sökresultaten kring riksdagspartiernas webbplatser – en process som fortfarande pågår, och jag förvånas storligen kring några av de resultat jag ser. En sökning på Maud Olofsson visar dels en bloggpost från partiledaren i Piratpartiet på en bra placering och inte långt efter hittar man Maud Olofssons sida på satirsajten bytstatsminister.se… Om inte centerpartiet skärper sig kan dessa två mycket väl fastna på förstasidan i sökresultaten.
Just riksdagspartierna är särskilt spännande att följa under de kommande åren, eftersom de, trots finanskris, har pengar att lägga på sin webbnärvaro – och det verkar som om de kommer att välja lite olika strategier inför nästa val. Men som sagt. Det är en fråga som jag lovar att återkomma kring.