Ända sedan dess har den engelska termen bunny boiler använts som en nedsättande benämning för försmådda partners som inte förmår släppa taget och gå vidare, utan ägnar all energi åt att göra livet till ett helvete för sitt ex. Oftast har väl termen kaninkokerska använts men eftersom det är lika vanligt (om inte vanligare) att män som kvinnor tar till den här typen av överdrifter idag föredrar jag den mer könlösa frasen kaninkokare.
Jag såg i helgen den brittiska dokumentären Bunny Boiler – and proud, med intervjuer med en del berömda kaninkokare och även med flera av deras offer. En av de mest prominenta var Hayley Shaw, som hämnades på sin man, Tim Shaw, genom att sälja hans ombyggda Lotus Esprit Turbo på eBay för 50 pence. En annan var Lady Sarah Moon som efter att ha blivit lämnad för en 20 år yngre kvinna, först klippte av vänstra ärmen från alla makens Savile Row-kostymer (och han hade en rejäl samling) och gick sedan vidare till att dela ut hela hans vinkällare i grannskapet. Hon ställde helt enkelt, till grannarnas glädje, ut de fina vinerna utanför ytterdörrarna, med mjölkflaskorna.
Det som förvånade mig var att dokumentären inte över huvud taget tog upp fenomenet med kaninkokning på webben. För det är förstås på webben som kaninkokningen främst pågår numera, och inte bara av försmådda ex-partners, även om de sannerligen är de värsta när det handlar om att gå till överdrifter i sina strävanden att hänga ut sina ex.
Idag kan en kaninkokare, med ganska enkla medel ställa till det rejält för sitt offer, och dessutom lämna ett avtryck som inte försvinner i första taget. I synnerhet om offret inte själv har någon som helst egen webbnärvaro innan kaninkokaren sätter igång.
Den som utsätts kan få sitt namn ordentligt nersmetad i Google-resultaten, och det kan ta åratal innan sökresultatet är rensat från resultatet av en effektiv kaninkokning.
I arbetet tillsammans med Johan Ripås (mer om det här och här) har vi stött på fenomenet några gånger, och det är inte så mycket de försmådda hustrurna som tar till webben. Det är lika ofta, eller till och med oftare, försmådda män. Eller anställda som vill hämnas på en före detta arbetsgivare, eller upprörda kunder som känner sig lurade av en hantverkare, eller missnöjda patienter som anser sig felbehandlade av doktorn och/eller överdebiterade hos tandläkaren. Och mönstret går igen. Offren för digital kaninkokning, har oftast inte tillstymelsen till egen närvaro på webben, och det är just därför det är så lätt för den hämndgiriga ex-partnern/anställde/kunden/patienten att få fäste för sin galla i sökresultatet.
Facebook används flitigt, liksom YouTube, Ex Girlfriend-sajter, bloggar, hembyggda sajter, forum… Bland det värsta jag har sett är en falsk Facebook-profil som först lockade till sig alla ex-partnerns gamla vänner innan det plötsligt dök upp statusuppdateringar som… ja, ni hajar.
En ännu värre historia är kanske bedragaren som började använda missnöjda kunders namn som kontaktpersoner på webbshoppen som sålde falska dunjackor, och som när den missnöjda kunden gick vidare med sina klagomål till myndigheterna, skapade bloggar i kundens familjemedlemmars namn, bloggar fyllda med uppdiktade historier av intim karaktär. I ett fall gick det inte att komma åt en kritiker och då gav sig bedragaren på familjemedlemmarna direkt istället.
Egentligen finns det ingenting nytt under solen här. För även detta att utsätta familjemedlemmar är ett tema lika gammalt som dramatiken.
Blev du orolig nu? Det finns faktiskt ett och annat att göra i förebyggande syfte för den som oroar sig för en ilsk kaninkokare. Det mest naturliga är ju förstås att inte vara en skitstövel, för en skitstövel kommer alltid att vara en skitstövel och det kommer att avspegla sig i sökresultatet, men som jag har visat så spelar det faktiskt inte alltid så stor roll hur du själv beter dig.
Du kan däremot kolla upp hur lätt det skulle vara att ta ära och heder av dig i sökresultaten genom att helt enkelt söka på ditt eget namn. Heter du någonting verkligt vanligt, som Per Petterson, Eva Svensson, Erik Andersson eller liknande kan du nästan helt säkert andas ut. Även om det inte är dig som sökresultaten handlar om, så är det lika svårt för en kaninkokare att komma åt dig som det är för dig själv att ta dig upp överst i sökresultatet.
Men har du ett hyfsat ovanligt namn eller rentav ett helt unikt namn bör du titta noga på vad som egentligen visas på de första 20 resultaten hos Google när man söker på ditt namn.
Hur många av sökträffarna har du egentligen kontroll över själv? Är det sajter som du själv fyller med innehåll som visas på förstasidan i Google (Facebook, Google+, Twitter, en egen blogg t.ex) eller åtminstone sidor som på ett neutralt eller positivt sätt handlar om dig eller en namne? I så fall är det nog ingen större risk att en kaninkokare kommer åt dig.
Men domineras förstasidan i sökresultatet av katalogsajter som Hitta, Eniro, 118100 eller 123people, resultatet från en halvmara som du sprang för sju år sedan eller kanske en sida på StayFriends? Då är du troligtvis ett väldigt lämpligt mål för en blivande kaninkokare. Då skulle jag rekommendera dig att snarast möjligt börja bredda din digitala närvaro.
Jag ber om ursäkt om det här framstår som värsta skrämselinlägget. Men det är rätt läskigt det vi ser hända, och det enda råd jag kan ge är att det är många gånger bättre att förekomma än att förekommas. Det är lättare att göra någonting åt sitt sökresultat i förebyggande syfte än att behöva ta till stora kvasten när det blir dags för akut Google-städning efter att katastrofen är ett faktum.
