Sökmotoroptimering, ämnet jag gärna skriver om, har många synonymer. Sökmotorpositionering är en, sökordsoptimering en annan (och båda ger mig rysningar av obehag). På sistone har jag sett allt fler referenser till termen sökoptimering, oftast (tror jag) från SEO-företag som har gett upp förhoppningarna om att någonsin placera sig särskilt högt på någon av de andra svenska termerna för engelskans Search Engine Optimization (SEO).
Men termen sökoptimering handlar för mig väldigt lite om det som SEO-företag sysslar med. Snarare tvärtom. Sökoptimering handlar istället om konsten att utveckla och integrera bra sökverktyg på en sajt – alltså om utvecklandet av funktioner, oftast interna sökmotorer avsedda att söka av en bestämd datavolym eller en eller flera stora databaser. Det finns däremot inte någon konflikt mellan sökoptimering och sökmotoroptimering, rätt utförd bör en sökoptimering även ge resultat som spiller över mot sökmotoroptimering, men det mest för att bägge termerna handlar om sökbarhet.
Några av dem som skriver om dessa ämnen är Lars Iselid och Lars Våge på bloggen Internetbrus, och Lars Iselid fyller även i på engelska i Nowhere North. Jag brukade förvåna mig över att just bibliotikarier hade så mycket att säga om sök, tills jag insåg att just sökning efter texter, titlar, författare, ämnesområden, korsreferenser och citeringar utgör bibliotikariens vardag. Och att förhållandevis många därför engagerar sig djupt i utvecklandet av nya och bättre sökverktyg för att på ett effektivt sätt kunna underlätta dessa sökningar. Bibliotikarier talar däremot sällan varken om sökoptimering, sökmotoroptimering eller sökmotorpositionering. De talar om sökbarhet – findability. Och det gör de rätt i. Det är sökbarhet satt i en informationsteknisk kontext. Vettig läsning i dessa banor finns på Findability.org.
Jag själv har väldigt ringa erfarenhet av sökmotorutveckling, men jag har några gånger gett mig på den svåra konsten att utveckla mer avancerade sökningar i stora datamängder. Främst faktiskt, på sajterna Cocktailguiden.com och Vinguiden.com.
På Cocktailguiden.com pågår ett ständigt utvecklingsarbete med att försöka få fram den perfekta sökmotorn för att hitta drinkar baserat på vad våra besökare har tillgång till. Länge hade vi en lika populär som kritiserad funktion där besökarna listade innehållet i barskåpet och kunde hitta lämpliga drinkar. Problemet var bara att många hade väldigt många konstiga flaskor i sitt barskåp.
Tänk er att försöka hitta lämpliga drinkar till ett barskåp som innehåller fem sorters whisky, två vodkaflaskor, en flaska mörk rom, en flaska tequila, en flaska Midori, en flaska Ouzo, en skvätt bitter, en Martini Rosso, en flaska Campari, en flaska Galliano och en nästan urdrucken skvätt vinglögg från förra året.
Hur ska man gå till väga?
Vi testade alla fyra vid olika tillfällen. Och faktum är att ingen av dem var särskilt bra. Den första var rent förkastlig eftersom vi ytterst sällan lyckades hitta några drinkar som innehöll alla ingredienser i ett barskåp såtillvida att barskåpet inte var i stort sett tomt. Den andra producerade väldigt många drinkar av typen Pan-galactic Gargleblaster, Hjärnsläpp eller Long Island Iced Tea. Den tredje funkade hyfsat, men eftersom det var svårt att lära sökmotorn att en 24-årig single malt inte lämpade sig till drinkblandning så blev resultaten antingen rätt konstiga eller också blev utbudet väldigt magert. Dessutom har folk alldeles för få användbara likörsorter hemma. (Det är trist att bara hitta tre drinkrecept när man har över 1100 drinkrecept som man vill visa upp.) Den fjärde metoden visade sig vara den bästa, men folk blev förbannade när vi letade rätt på 500 drinkrecept och bortemot 400 av dem saknade någon viktig ingrediens. (Svårt att åtgärda på efterfesten med de öppettider som råder på bolaget.)
Alltså försökte vi oss på en kombination av alla fyra metoderna, och listade dem i ungefär ovan angivna ordning. Men inte ens då blev folk nöjda. De läste igenom de första recepten (som bara innehöll sådant som de hade hemma), gick vidare och kom till recepten som innehöll nästan allt som de hade hemma, och kom så till recept som visserligen innehöll vodka, men även krävde hallonlikör eller vermouth…
Just dessa val har jag förstått är centrala vid all utveckling av sökmotorer. Oavsett om man håller på med en sökmotor som ska indexera miljontals sidor, eller mindre sökfunktioner som bara söker av innehållet på en enda sajt.
Idag är barskåpsfunktionen tillfälligt bortplockad från Cocktailguiden.com. Istället har vi vidareutvecklat den normala sökfunktionen till att mera påminna om hur Google skulle fungera när man söker efter drinkrecept. Den söker efter det man skriver in helt enkelt. I sökningen och presentationen har vi haft som mål att besökaren ska hitta så mycket som möjligt. Sökningen följer denna princip.
Som ni ser, är målet att den som söker ska finna. Vi avskyr kunde-inte-hittas-sidor. Jag vet inte om detta är det optimala sättet, men vi som jobbar med Cocktailguiden.com dagligdags gillar det. Dessutom kan jag som en belöning till dig som har orkat läsa hela vägen hit avslöja att vi dessutom fuskar. Vi lägger in synonymer i recepten som inte visas på sidan men som hittas av sökfunktionen. Allt för bästa sökbarhet och som ett medel att ge den som söker en så optimal upplevelse som möjligt.
Bokhandelssajten AdLibris brukar ofta få skäll för sin usla sökmotor. Jag föredrar ändå den framför den som konkurrenten Bokus använder. De båda skiljer sig stort både i bakomliggande algoritmer, användningssätt och presentation. Men båda har det gemensamt att de har stora problem med att hitta de böcker jag söker efter.
Kanske beror det på att jag, som Lars Iselid brukar säga, är Googlefierad. Jag förväntar mig att kunna söka på titel, undertitel, författare, förlag och kanske till och med en snutt ur en beskrivande text i en och samma sökruta. Det har vi vant oss vid som användare. Men det har inte sökmotorutvecklarna tänkt sig att vi ska göra. De har, på båda sajterna, utgått ifrån att vi vet vad boken vi söker efter heter, och gärna ska jag kunna den exakta titeln. Det gör jag sällan… Och när sökmotorn är byggd för att vara så exakt som möjligt, så kan det bli svårt för den som är van vid ett övermått av sökträffar.
Egentligen borde man, i en text om sökoptimering, även diskutera användargränssnittet, hur såväl sökrutan eller söksidan fungerar, liksom hur resultaten presenteras, men det får bli i en separat text. Det finns alldeles för mycket att säga om alternativa användargränssnitt för sökfunktioner. Ett är säkert, och det är att den långa sökträffslistans tid snart torde vara förbi.
Nåväl. Detta var min syn på ordet sökoptimering, och medan jag har skrivit texten har jag kommit fram till att man på samma sätt kan kritisera termen sökmotoroptimering, som ju egentligen borde vara optimeringen av sökmotorer. Semantik är inte alltid det lättaste…