Att Expressen och Carl Bildt ligger i luven på varandra är roligt för alla. Jag gillar inte Bildt särskilt mycket, och jag gillar inte Expressen heller, men jag älskar konflikten.
Framför allt gillar jag det faktum att Expressens ledarsida får så snabba mothugg från Carl Bildts blogg. Det är de inte vana vid. Det märks. I gårdagens ledare framfördes argument om att bloggen kunde ses som odemokratisk, eftersom en ledande politiker här tog sig rätten att uttrycka sig direkt till sina väljare (och motståndare) utan att först filtreras av media. Det är ju rent löjligt, och Bildt kunde snabbt replikera med att i så fall måste ju torgmöten ses som något av det mest odemokratiska som finns.
Jag tror att det Expressen framför allt har problem med är att deras (fullt berättigade) anti-Bildt-artikelserie slog tillbaka när Carl Bildt hade en direktkanal till en egen publik.
Andra bloggande politiker har sällan varit lika snabba, skrivit lika frekvent eller i lika spännande ämnen som Carl Bildt. Dessutom märks det att det är han själv som skriver, och att texterna inte filtreras mellan någon som ”kan det tekniska” och lägger ut dem på bloggen. Här syns inte ett spår av någon spökskrivare. Det är samme arroganta von oben-attityd som vi är vana vid. Till och med när han då och då slåss ur underläge.
Det gillar jag. Däremot är det fortfarande synd att inte andra politiker lyckas göra sin röst hörd i samma utsträckning i kärnfrågan som Expressens mediadrev handlade om från början.
Bör vi ha en utrikesminister som är så inblandad i internationella storföretag som Bildt är? Kan han ta Sveriges sida i frågan om gasledningen över den döende östersjöhavsbottnen?
Jag förstår att Per Svensson är upprörd när han skriver om Bildts bloggbrasa. Han kan till och med ha rätt. Men främst tycker jag att hans artikel speglar etablerade medias (och kanske främst Expressens) lite skeva bild av bloggarnas betydelse.
