Jag är nu inne på min tredje vecka som icke-anställd. Tiden går om möjligt ännu fortare än vanligt. Vad har jag gjort de här veckorna? En hel del trots allt men inte allt jag hade tänkt. Jag tror inte att jag har landat riktigt i min nya tillvaro ännu. När man inte behöver sitta på ett kontor hela dagarna får man plötsligt en enorm frihet och massor med möjligheter. Ännu så länge har jag alltså inte utnyttjat all denna tid så som jag vet att jag kommer att göra. Jag är nämligen bra på prokrastinering; Prokrastinering (av lat. procrastinare, av prefixet pro-, och crastinus, hörande till morgondagen, av cras, i morgon])[1] eller uppskjutarbeteende. Läs mer om detta här.
Jag har upptäckt att när jag inte har några absoluta måsten så är det enkelt att skjuta upp. Speciellt sådant som jag inte jublar över att behöva göra, som t ex städa. Jag kommer på massor med andra betydligt roligare saker att göra innan jag väljer att ta fram dammsugaren. Spela piano, läsa bok, se en film eller gå ut och fika. I normala fall när man har ett heltidsjobb är man så illa tvungen att ta vara på den lediga tid man har men när man har massor med tid över så är det plötsligt inte lika viktigt.
Jag får helt enkelt boka tid med mig själv i kalendern och schemalägga mina aktiviteter. Men inte riktigt än. Jag vill njuta av friheten ett tag till.