Om TV-kanalerna skulle resonera som upphovsrättsindustrin
När jag läser DN:s artikel med rubriken Fler piratkopierar allt mer slås jag återigen av tanken att de delar av skiv-, film- och dataindustrin som lever på licensavgifter och upphovsrätt sprattlar allt vildare för att behålla världen som den såg ut under 1900-talet. Jag kan inte låta bli att dra paraleller till förra veckans nyhet om att webbannonseringen nu har gått om TV-reklamen i omsättning. Om TV-bolagen resonerade som upphovsrättsindustrin så skulle den agera för ett allmänt webbförbud.
Det handlar ju inte om att de förlorar pengar. Det handlar om att de inte tjänar dem, och tjänar dem i allt mindre utsträckning.
Utan att återigen upprepa allt klokt som har skrivits om den omoderna upphovsrättsindustrin ville jag bara påpeka att inte alla försöker förhindra utveckling när deras affärmodeller börjar gå omkull. Det finns de som istället försöker följa med i utvecklingen.
2007-11-15 kl 1:22
Risken finns att regeringen inför någon form av restriktion som man ålägger bredbandsoperatörerna att införa.Nu,när buggning skall bli okej så är inte steget så långt till att införa restriktioner för allt vi laddar ner från Internet.
Men då lär svenska folket göra som de yrkeskriminella nu kommer att göra framledes att göra spåren de går på nätet osynliga via anonymitetsnät eller Darknet.
2007-11-15 kl 19:57
Vilken affärsmodell klarar av att kunder konsumerar deras varor utan att betala? Det är sant att nöjesindustrin har varit sena med att hoppa på de nya modellerna, men den som därmed anser sig ha rätt att ladda hem filmer, tv-serier och musik utan att betala för sig är fel ute. Det snackas så ohyggligt mycket om civil olydnad, informationsfrihet och förtryckande jättebolag (som om musik är en mänsklig rättighet) men i grund och botten rör det sig om vanlig simpel snålhet.
2007-11-15 kl 22:06
@Björn
Åtskilliga. Se på hela programvaruutvecklingen som sker inom Open Source. Se på Apache, MySQL, FreeBSD…
Jag tror att du har fel Björn. I mitt eget fall vet jag att du har det. Jag ser tydliga kopplingar till att jag i slutändan ändå köper material som jag har gillat i nedladdad form. Särskilt vad gäller filmer, och åtminstone om de går att få tag på.
Vad gäller musiken så köper jag mer än jag laddar ner gratis, och det jag köper sparar jag noga undan medan gratislyssnandet lika gärna hade kunnat ske via streamade radiokanaler. Det rör sig oftast om att vi diskuterar någon form av musik här hemma, provlyssnar, och sedan köper de bästa låtarna.
Jag gillar nämligen kvalitet, och det är svårt att kombinera kvalitet med gratis.
Skivbolagen kommer inte att hitta några nya modeller eftersom deras tid som distributörer är över. De kan fortfarande ha en plats som smakdomare eftersom det fortfarande finns mycket musikkunnande inom skivindustrin.
Filmindustrin har ställt om från biografer till hemkonsumtion av sina produkter. Nu måste de även börja fundera på om det inte finns bättre distributionsvägar som är öppna för alla. Det finns fortfarande ingen legal väg för mig som Mac-användare att köpa eller hyra digitalt distribuerade filmer. Men massor av vägar som jag (med alltför mycket trixande) kan komma åt deras produkter illegalt.
Jag har flera gånger tidigare skrivit om hur illa jag tycker om trixandet det innebär att ladda ner filmer. Det tar för lång tid, och man vet aldrig riktigt vad man får i slutändan. Därför vill jag hellre köpa eller hyra direkt från källan, men erbjuds inte möjligheten enbart på grund av att branschen har valt Microsofts rätthigheshantering som inte fungerar på min dator.
Familjen är däremot fortfarande storkunder hos Buylando som är en av Sveriges bästa videobutiker. Det är nästan, men bara nästan, lika snabbt och enkelt som att hyra eller köpa digitalt material över webben.
2008-05-03 kl 8:16
Gammal tråd men jag kan inte låta bli att komplettera ditt utmärkta svar till Björn som skrev:
“Vilken affärsmodell klarar av att kunder konsumerar deras varor utan att betala?”
Ditt påstående är felaktigt. Det skivbolagen byggt hela sin verksamhet på är att det fram tills för något decennium sedan krävdes en viss typ av fysiskt media för att ta till sig musiken För att lyssna på icke live-musik så krävdes ett kassettband, en vinylskiva, CD-skiva etc. M.a.o. så var det vi konsumenter köpte egentligen inte själva musiken utan distributionen därav. I.o.m. informationseran och Internet så har distributionsledets funktion och nytta decimerats längs med fotknölarna. Vi har inte längre något större behov att nyttja den tidigare distributionstjänsten.
Kort och gott, den goda utläggning som Nikke gjorde var egentligen onödig då frågeställaren baserades sin tes på ett felaktigt argument.
Dags för frukost! Trevlig helg!