Jag klarade bara drygt 50 poster under #Blogg100. Det är den trista sanningen. Sedan åkte jag på minisemester till Prag, kom hem med över 39 graders feber, frisknade till såpass att jag orkade åka till Paris och under tiden föll alla mina ambitioner om att orka 100 blogginlägg på 100 dagarar samman som ett korthus.
Det är otroligt tråkigt, men jag tyckte ändå att jag lärde mig mycket av det som i mitt fall blev #Blogg50, och nu när jag är frisk och kry och hemma igen så lär jag fortsätta i lugnare tempo. Det finns ju så himla mycket att skriva om ändå.
Och, det allra bästa med #Blogg100 fortsätter ju. Alla ni som fortfarande orkar hålla på! Jag har läst mer och fler bloggar än på länge under dessa dagar. Bloggen lever! Vad de än påstår.
