Numera finns det en digitalkamera i varje hushåll. Och folk tar verkligen tokmycket bilder.
Förr i tiden begränsades man en liten smula av att det ju faktiskt kostade en hel del att framkalla bilderna. Så inte idag. Blev bilden ful, tittade inte kompisen in i kameran, såg tjejen lite tjock ut… ja då raderar man bara bilden och tar en ny. Jag hörde till och med tre tjejer som satt och snackade på bussen och hur den ena hade gjort bort sig på en fest kvällen innan. ”Jamen jag kunde ju inte veta att hon inte hade digitalkamera, så jag höll på och larvade mig och gjorde miner på vartenda kort… och nu kommer hon att framkalla dem och visa alla.” Ny tider nya bekymmer.
Hur visar man digitalbilderna för farfar?
Men den stora mängden kort som tas leder till andra bekymmer också. Det första är hur man ska kunna visa sina bilder för kompisarna.
Diakvällar
Forntidens diakvällar dyker upp som en syn för mig. Man satt ihopträngda i soffan, med fika i knät och i beckmörker satt man och tittade på flickvännens föräldrars semester i sydtyskland. Varannan bild var upp-och-ner. Diaprojektorn surrade och efter någon timme blev det rätt tråkigt.
Idag är diaprojektorn utbytt mot en bildskärm och man får sitta ihopträngda framför skrivbordet i sovrummet (varför har alla sina dataplatser i sovrummen?) Bilderna är inte längre upp-och-ner, men vända 90° fel eftersom fotografen inte har förstått funktionerna för att vända stående bilder. Där sitter man med nackspärr efter en stund och undrar om det inte borde införas en straffskatt på digitalbilder.
Fotoalbum på nätet
Ett annat sätt är att bygga upp ett fotoalbum på nätet. Det kan man göra på en mängd olika sätt. Den som har en egen server kan installera rätt läckra bildhandteringsprogram som indexerar och visar serier. Macintosh-användare som använder iPhoto kan lätt spara bildalbum som webbsidor och lägga upp dessa på sin server.
Lite roligare blir det faktiskt när man bygger hela sidor runt sina bilder och lägger dem på sin webbplats. Min svägerska är faktiskt berömvärd i det fallet. Ett besök hos oss i Klackberg blir en hel berättelse i bildform.
Men om man inte har en egen webbplats då? Ja då skaffar man sig snabbt utrymme på någon av alla dessa bildservrar som faktiskt finns på nätet. En av de äldsta heter PBase, och där har faktiskt jag ett eget gammalt fotoalbum. Vissa av funktionerna hos PBase börjar dock känna väl föråldrade. Dessutom kostar det en hacka. Jag själv använder numer mest Yahoo-ägda Flickr till mina bilder. Där får man, för 25 US$ om året har obegränsat med utrymme och fri uppladdning. Den som snålar, och tar ett gratiskonto får också obegränsat med utrymme, men får ”bara” ladda upp 100 MB bilder varje månad. Inte illa det heller. Google har förstås också ett webbalbum: Picasa, men de har inte lyckats få det lika bra som Flickr ännu.
I sverige finns bl.a. MyPix och Webalbum (där jag också har ett album).
Framkalla digitalbilder billigt
Att framkalla sina digitalbilder (termen känns helt fel, framkalla gör man med film…) eller att skriva ut dem på fotopapper, bör vara billigt och utan strul.
Postfoto har just nu ett erbjudande där de erbjuder gratis framkallning 100 bilder, men det finns massor av liknande erbjudanden på bildframkallning. Kommer du från Norge finns liknande erbjudanden om gratis fremkalling. Se t.ex. www.gratis-fremkalling.com.
Visa bilderna på DVDn
Ett annat alternativ är ju att bränna ner alla bilderna i jpg-format och visa dem på på din DVD-spelare. Enklare än man kan tro och på de flesta DVD-spelare fungerar det smärtfritt att bara stoppa in en CD-skiva med JPG-bilder. Ypperligt, för det är idag troligare att farfar har DVD-spelare än bredband och en väl fungerande dator.
Mac – iPhoto – iDVD – Bränn
Om du är Mac-användare och vill göra ett elegantare paket med menyer och grejor lägger du bilderna i iPhoto, exporterar dem till iDVD och bränner en skiva helt enkelt. Sedan är det bara att spela upp skivan i din hemma-DVD.
Vanlig CD från Windows XP
I senare varianter av Windows kan man bränna på en vanlig CD-skiva från WinXP (med senaste service pack). Spara sedan bilderna i ett format som heter HIGHMAT så blir det spelbart direkt på DVD-spelaren.
Så var det löst då…
