Har du blivit pokad på Facebook?

Att skicka en puff (eller mer old-school, en poke) är en av de allra äldst funktionerna på Facebook. Från början hade puffandet en praktiskt funktion, som efter hand har tappats bort av att Facebook har byggt om sekretessinställningarna.

Från början var puffen ett sätt att säga ”Hej! Jag tror att jag känner dig men är osäker, får jag kolla närmare?”

Så, om jag pokade dig och du pokade tillbaka, så fick du se min vägg under en vecka och jag din, så att vi kunde komma på om vi ville vara Facebook-kompisar eller inte. Kort sagt ett sätt att, tillfälligt, öppna sin Facebook-profil för andra. Bra va? En obesvarad eller ignorerad poke gjorde ingening över huvud taget.

Nåväl. Poke-funktionen var en av de första sakerna som ballade ur på Facebook. De allra första Facebook-apparna gick helt ut på att poka. SuperPoke var en app där man övertrumfade varandra i pokande. Den mest populära blev att kasta får på varandra. Eller mat av olika slag.

Detta gjorde ju att pokandet hamnade i en lite dålig dager, och funktionen tonades ner på sajten. Från att från början ha varit en av de viktigaste länkarna på en profilsida så försvann den in under olika menyer.

När Facebook införde olika nivåer av sekretess, där man faktiskt kunde öppna sitt flöde så att alla kan se det, så försvann grundtanken med Poke. Ändå har funktionen blivit kvar. Dock, numera, helt utan funktion. Ändå finns den kvar i Facebook-APIet, till mångas förvåning.

Det gör den inte sämre. Snarare tvärtom. Jag är en stolt medlem av Facebook-gruppen ”Vi som gillar att poka”, och det är trevligt att då och då gå in i en poke-period, då man puffar och knuffar på folk till höger och vänster.

Att den moderna folkloren har bestämt sig för att tolka en poke som en flirt, gör inte alls funktionen sämre. Särskilt inte nu, när jag faktiskt har någontstans att länka till för dem som historielöst tror att det är det enda en poke betyder. För mig är det en uppmuntrande klapp på axeln, ett hej, tjenamoss.