OOXML, Microsofts förslag till standardiserat dokumentformat, har orsakat debatt under hela året. Nu har SIS, efter ivrigt lobbyarbete från MS-håll antagit Microsofts standard, vilket har väckt frågan om hur lätt det egentligen är att köpa ett standardiseringsbeslut.
Varför är då detta så upprörande? Jo, av den enda anledningen att Microsoft är den enda stora aktören som är odelat för. Övriga stora aktörer (Oracle, IBM, Google…) har alla haft invändningar. Inte så konstigt i sig, eftersom alla de stora vill lägga in sina egna aspekter på ett standardiserat format.
Ändå lyckas Microsoft, i land efter land, driva igenom sitt dokumentformat som standard. Och sättet man gör det på, men hållhakar, löften och påverkan på stora konsultföretag och MS-partners, är provocerande. Men kanske inte lika provocerande som resultatet, när stora statliga kunder helt plötsligt börjar knyta upp sig mot ett format som stänger ute annan utveckling.
Patrik Fältström har skrivit om det, Joakim Jardenberg har kommenterat. Igår skrev IDG om det och idag DN.
Jag vet, ärligt talat, ingenting om standarden i sig. Det gör däremot Patrik Fältström. Läs hans tidigare inlägg i frågan:
