Stänga av sökhistoriken eller jävlas tillbaka?

Övervakningsgalningarna i EU-parlamentet har fått igenom deklaration 29 (SMILE 29) som i sin förlängning, och om den går vidare till att bli inlemmas i datalagringsdirektivet, bland annat innebär att EU-myndigheter har rätt att kräva ut individuell sökhistorik från Google.

Det är som förgjort. Bara för att statistiken finns där så är det genast någon som vill missbruka den.

Vi medborgare har tre val i den här situationen:

1. Vi kan aktivera oss politiskt och ställa till med så mycket liv att deklarationen aldrig har en chans att blir lagstiftning.
2. Vi kan böja oss för de klåfingriga lobbygrupperna och politikerna och helt enkelt stänga av sökhistoriken i Google
   eller så kan vi
3. jävlas tillbaka genom att göra den sortens sökningar som de främst är ute efter så vanliga att det blir uppenbart hur fånigt det här förslaget egentligen är.

Jocke Jardenberg tipsade igår om sajten pedophilize.com (stängd sedan länge nu) där du, bara genom att besöka den och på bara tre millisekunder har utfört 10 sökningar som stämplar dig som pedofil, terrorist, djurplågare och kock för den som skulle vilja jaga sådana i Googles sökhistorik.

Jag väljer att jävlas tillbaka

Och faktum är att du nu, genom att ha besökt den här sidan, har gjort just precis de sökningarna, och de finns i din sökhistorik.

Tuff skit! Nu är du närapå brottsling. Känns det annorlunda? Känner du skuld?

Nej det är klart att du inte gör. Du har ju faktiskt inte gjort någonting över huvud taget. Men det bevisar hur fel sådana här ogenomtänkta övervakningsförslag slå om vi tillåter lobbyisterna och politikerna att sköta den här saken själva utan att blanda oss i ordentligt.

Plötsligt kändes det återigen väldigt aktuellt att rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet i höst.

Har inte Google någon skuld i detta?

Naturligtvis finns det ytterligare ett alternativ, och det är att vi drar på oss staniolmössorna och skyller allt på Google, hävdar att Google är onda som samlar vår sökhistorik och att de är ännu ondare som eventuellt kommer att böja sig för EU-krav på att lämna ut den. Det är fullt rimligt att reagera så också.

Men jag väljer att se det som så, att Google är ett vinstdrivande företag som försöker göra sin tjänst så bra som möjligt, och därför försöker anpassa våra sökresultat efter de sökningar som vi faktiskt brukar göra och sedan välja att klicka på. Det är inte konstigare att de samlar in statistiken än att jag här på bloggen håller reda på vilka som är de mest lästa blogginläggen.

Det konstiga är, möjligen, att de faktiskt talar om att de samlar in sökhistoriken, och att de ger oss en möjlighet att redigera i den, och för mig räcker det som bevis på att de fortfarande inte har tagit steget över från sin gamla devis – Don’t be evil.

Jag uppskattar ändå att Google gör sin insamling på ett så öppet sätt att det är så här pass lätt att skruva till deras statistik. Dessutom är det alltid lite skojigt att få jävlas tillbaka med Google.

Läs vad mer pålästa och mycket klokare människor än jag har sagt i frågan:

• Marcin de Kaminski Smile 29, vad nu?
• Electronic Frontier Foundation: EU Search Engine Snooping Mandate Sneaked Into Child Protection Declaration
• Opassande: Att tiga ihjäl problemen gör inte att de försvinner
• Opassande (igen) Smile 29 – Vem ler idag?
• Andreas Froby Offra allt i kampen mot barnporr
• Piratpartiet: Piratpartiet rasar över registrering av nätsökningar
• Läs mer om Tiziano Motti som ligger bakom deklaration på werebuild.eu
• Och förstås svenska tidningar… nä. Just det. Där var det tyst ja (det finns ju ett bröllop att skriva om). Däremot har, IDG, Realtid, The Inquirer, eWEEK, och ett växande antal medier börjat skriva om det.