Imorgon försvinner jag från radarn i två veckor. Istället för att sitta och gömma mig för solen bakom gardiner och persienner på Kaplansbacken flyttar jag ut i solen, dit där inga datorskärmar fungerar. Till sanden där ingen elektronik vill vara och upp i bergen på Mallorca där varken telefon, el eller mobilnätverk finns. Det innebär nästan två veckors radiotystnad från mitt håll.
Hustrun och dottern är kvar i Stockholm ivrigt arbetandes, men jag och sönerna passar på att hyra samma hus på Mallorca som vi hyrde för några år sedan. Ett hus som ligger vid vägs ände och utan några hotellbekvämligheter, men som tillför en för många helt okänd dimension av liv på Mallorca.
När man lever så otroligt uppkopplad som jag gör så är det viktigt att koppla bort helt och hållet några veckor om året. Det känns lika läskigt varje gång och man undrar hur det ska gå, hur inkorgen kommer explodera, hur man aldrig kommer att komma ikapp med Google Reader, hur många kommentarer som kommer att ha fastnat i kommentarsmodereringen och om spammarna kommer att lyckas ta sig igenom spamfiltren på alla ens sajter… Men konstigt nog så visar det sig alltid när man kommer hem att livet fortsätter precis som vanligt. ”Markera alla som lästa” funkar fint i Google Reader och med semesterstuds på mailen klarar man sig oftast utan att missa särskilt mycket den vägen heller. Twitter och de andra sociala nätverken klarar sig fint själva och det är bara att läsa ikapp så smångingom.
Helt projektlösa kommer vi inte att vara på Mallorca heller. Love och jag ska planera för hans nya sajt fotbollseuropa.se som jag tror kan bli en riktig killer om han bara får tummen ur. Och Malte kanske ska få ta över Loves första sajt Spelmasken.se eftersom Loves intresse för roliga spel har avtagit en smula. Men vi ska bara arbeta på papper. Inga ettor och nollor ska korsa vår väg.
