Vad gör man när man har åkt fast med fingrarna i syltburken? När man, trots att man är fullkomligt beroende av söktrafik från Google, eller kanske pga att man är det, medvetet har brutit mot alla Googles regler, och åkt fast. Man får ett mail från Google som påpekar att man har väldigt många konstiga länkar, och vips så är man försvunnen från alla sökresultat. Simon Nyström vet, och han berättar om det på ett väldigt transparens sätt, på just den SMS-lånesajt som åkte ut när Google tittade närmare på Simons länkbygge.
Foo
Foo - andra kallar det för okategoriserat, jag kallar det, med en blick i backspegeln, för Foo. Det här är i alla fall min samlingsplats för sådant som inte har någon annan naturlig samlingsplatts på bloggen. Sådant som är lite off-topic helt enkelt.
Avpersonalisering – språkets motsvarighet till passiv aggressivitet
”Det är nog så att dom inte vill att man ska binda hundar här.” Ett fantastiskt sätt att avpersonalisera ett budskap och dölja sig själv som användare och lyssnaren som motttagare. I det här fallet försvann även min hund, som frågan gällde, och han blev en i gruppen hundar.
Bloggrace – 100 poster på 100 dagar
Utmanad av Fredrik Wass och hans andra omgång av Blogg100, kommer jag, med början idag att skriva en bloggpost om dagen i 100 dagar. Det är uppgift som jag, förstås, bävar en smula inför men jag tror att det är en välbehövlig övning, som fler borde haka på. För jag kan ju konstatera att det inte bara min blogg som har stelnat i nischning och en tendens att skriva högtravande, långa och överarbetade bloggposter.
Infallsstyrka och länksänke
Ibland kommer orden över en innan de är klara, innan de har hittat någon verklig betydelse. Men man känner ändå att det här, det är ett signifikant ord, ett ord som borde användas. Igår kom ordet länksänke över mig och nu på morgonen insåg jag att alla moderna organisationer skulle behöva en infallsstyrka.
Du är fortfarande googlad – ett frukostseminarium hos JMW
Torsdag 15 november så håller jag och Brit Stakston på JMW ett frukostseminarium med rubriken Du är fortfarande googlad. Vi kommer att följa upp de tankar vi presenterade efter Johan Ripås dokumentär Du är googlad. Vad har hänt i Johan Ripås sökresultat? Hur gick det för Tina Ax och Bengt Gangemi? Och vad har hänt i mitt eget sökresultat? En kort genomgång utlovas, och några överraskande insikter.
Nu kan du be Google att bortse från dåliga länkar
Google har just presenterat Disavow Links (Avvisa länkar) som är ett verktyg för att be Google att bortse från dåliga länkar till en sajt. Det är avsett att användas av sajtägare som har lagt sin SEO-budget på dåligt länkbyggande, och därför nu drabbas av den motsatta effekten till den förväntade, och faller genom golvet i sökresultatet på grund av sina dåliga länkar.
Sökmotorbyrån Sverige skickar bluffakturor
Jag har läst om Sökmotorbyrån i Sverige tidigare, och skakat på huvudet och funderat på varför det kommer så fruktansvärt mycket sådan här skit från just Borås. Idag fick jag se hur MB Marketing (830831-5533) arbetar. Idag låg det alltså en hel bunt sådana här ”avier” på kontoret på Ticmate. Inte riktigt en per .se-domän […]
Transparens och integritet är inga motsatser
Varje gång jag försöker diskutera transparens kontra anonymitet, så dyker det upp åsikter som försöker få in ordet integritet i mixen, och nästan alltid på anonymitetssidan. Jag förstår inte detta. Jag har hög integritet och jag är transparent. Jag försöker också vara noga med andra personers personliga integritet. Den som finns i min närhet, och meddelar mig att den inte vill synas i min transparens, den ska också slippa. Det är en självklarhet. Vi som har valt transparensen är ofta de som blir allra mest rasande över intrång i den personliga integriteten i stort. Det är alltså inte vår egna integritet som hotas, utan allas vår personliga integritet, och en orsak till att det ofta slår slint mellan anonymitetsförespråkare och transparensförespråkare är att de båda uttrycken, felaktigt, används synonymt. Här försöker jag reda ut min syn på begreppen.
En ny, transparent generation tar plats
Jag gillar transparens, och jag är övertygad om att vi går mot en värld där transparensen lönar sig. Den senaste generationen webbanvändare har, tack vare Facebook, lärt sig att använda webben under eget namn och (oftast) med sin egen bild. Det är en stor skillnad mot de tidiga generationerna, där ett nic och en avatar var ett måste. Ett transparent webbanvändande är motstasen mot att stå naken. Transparensen är en rustning som gör oss starkare de gånger vi möter destruktiva anonyma krafter, helt enkelt för att alla litar mer på en namngiven person med sin egen bild än på en maskerad namn- och könlös okänd. Jag ser hoppfult på framtiden, och hoppas mycket på den generation internet-användare som nu söker sig ut från Facebook och intar den övriga webben under sin egen identitet.
Nikke Lindqvist vs Flashback
Jag har visst fått en egen tråd på Flashbacks skvallerforum. I Kändisskvaller till och med, vilket väl visar vilken sjuk inflation det har gått i det begreppet på sajten. Avdelningen används mest som uthängningsforum, ivrigt påhejad av en av moderatorerna som istället för att moderera verkar delta med så mycket irrelevant skitprat hen kan i snart sagt varje skvallertråd. Jag vill med det här blogginlägget visa att jag antar utmaningen. Här sticks inga huvuden i sanden. Men jag släpper inte in Flashback i mitt sökresultat.